Ankarsrums rektor: "Vi försöker pÄ alla sÀtt"

Trots de nÄgot dystra siffrorna ser Ankarsrums högstadierektor en positiv trend. Det senaste Äret har personalen jobbat hÄrt, och det har gett resultat.

Tommy Ödlund Ă€r rektor för högstadiet i Ankarsrum. Statistiken till trots ser han en positiv trend i mĂ„luppfyllelsen hos eleverna, som Ă€r resultatet av ett hĂ„rt arbete det senaste Ă„ret.

Tommy Ödlund Ă€r rektor för högstadiet i Ankarsrum. Statistiken till trots ser han en positiv trend i mĂ„luppfyllelsen hos eleverna, som Ă€r resultatet av ett hĂ„rt arbete det senaste Ă„ret.

Foto: Montage

Ankarsrum2022-11-04 06:00

PĂ„ bara ett Ă„r har Ankarsrum lyckats vĂ€nda trenden. Ankarsrum Ă€r en av tre högstadieskolor som lyckats hĂ€mta igen kunskapsdippen under pandemin. Rektor Tommy Ödlund berĂ€ttar om ett gediget arbete. NĂ€r han tilltrĂ€dde som rektor för ungefĂ€r ett Ă„r sedan var det första han gjorde att införa rutiner för att fĂ„nga upp elever som inte klarar kunskapskraven.

– MĂ€rker vi att de av nĂ„gon anledning inte nĂ„r mĂ„len sĂ„ Ă€r det superviktigt att ha rutiner för hur vi rapporterar det och sĂ€tter in stöd, sĂ€ger han. 

Allt extra stöd och all anpassning passerar "Lotsen". Lotsen Àr ett nyskapat team pÄ skolan, som bestÄr av en handfull lÀrare och specialpedagoger, som just fokuserar pÄ att fÄnga upp eleverna. Problemet med "korridorsvandrare" har nÀstan upphört, eftersom personal numera hÀmtar in elever som Àr i skolan men inte gÄr pÄ lektionen. Skolan försöker ocksÄ ringa till elever direkt.

– Flera av eleverna som inte nĂ„r mĂ„len vill inte komma till skolan. Vi försöker pĂ„ alla sĂ€tt att skapa kontakt med de hĂ€r eleverna, för att inte tappa dem, Ă€ven om de har det tufft av olika anledningar, sĂ€ger Ödlund. 

Skolan har ocksĂ„ börjat lĂ€ra eleverna studieteknik. AlltsĂ„: hur pluggar man? NĂ€r ska man plugga? Och i vilken ordning ska man ta sig an skolböckerna? 

– Kan eleverna inte planera sina studier sĂ„ faller de ofta i alla Ă€mnen. Ger man dem studieteknik sĂ„ fĂ„r man nytta av det i alla Ă€mnen, och det Ă€r lyckosamt, sĂ€ger Ödlund. 

Det finns en sĂ€rskild undervisningsgrupp för elever som har det allra svĂ„rast. Och de flesta elever klarar den vanliga undervisningen utan problem. Men mellanskiktet – de som inte riktigt behöver sĂ€rskilt stöd i en sĂ€rskild undervisningsgrupp, men Ă€ndĂ„ inte klarar av den vanliga undervisningen – de Ă€r svĂ„rast att nĂ„. 

Till syvende och sist bottnar det i vilka resurser skolan har – och hur mycket politikerna Ă€r beredda att satsa pĂ„ skolan. En elev som inte fĂ„r godkĂ€nda betyg i nian, pĂ„ grund av uteblivna resurser, kostar samhĂ€llet desto mer i framtiden.

– Vi har ganska höga mĂ„l och jag tror att vi kommer ha en positiv utveckling. Men ett orosmoln Ă€r ekonomi. Det kostar att göra de insatser vi har, och ibland fĂ„r man inte alltid gehör. Men vill man ha den goda kvalitĂ© som vi kan leverera sĂ„ mĂ„ste det fĂ„ kosta. Vi vet vad vi ska göra – men vi behöver pengar för att kunna göra det, konstaterar Ödlund. 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!