Det var en lördag och solen sken. Under armen tog jag min lille bok som jag just lĂ€st ut och gick med mĂ„lmedvetna steg mot biblioteket för att lĂ„na uppföljaren till âJag for ner till brorâ. (En mycket bra bok som jag förresten starkt kan rekommendera.)
Tror ni jag blev snopen nĂ€r jag möttes av en skylt som deklarerade STĂNGT?
Jovars.
Jag blinkade förvĂ„nat mot skylten, likt en mullvad mot solen â jag nöp mig armen och trodde att alltsammans var en ond dröm. Jag tappade bĂ„de hakorna och mitt uppsluppna sinne. Ett bibliotek, i litteraturstaden Vimmerby som hĂ„ller stĂ€ngt en lördag?
Just i det hĂ€r fallet valde jag glĂ€dje och intalade dĂ€rför mig sjĂ€lv att alltihop var en tillfĂ€llighet â att nĂ„gons hamster blivit sjuk eller sĂ„ och att det uppstĂ„tt en schemateknisk kris just den hĂ€r lördagen.
SĂ„ mĂ„ste det ju vara, tĂ€nkte jag och gick hem utan bok. LördagkvĂ€llen blev en sorglig historia med scrollande pĂ„ Instagram och Facebook och andra hjĂ€rndöda aktiviteter â i brist pĂ„ bok.
NĂ„gra dagar senare befann jag mig pĂ„ biblioteket igen och passade dĂ„ pĂ„ att frĂ„ga en beige kavaj bakom disken om öppettiderna. Jag fick dĂ„ det gĂ„tfulla svaret att biblioteket var âtillfĂ€lligt stĂ€ngt pĂ„ lördagar, men det kan bli lĂ„ngvarigt.â TillfĂ€lligt men lĂ„ngvarigt alltsĂ„, svarade beiga kavajen, som var en herre som jag uppfattade som chef. Anledningen: âbesparingarâ.
Djupt förbryllande. Och hÀr nÄnstans blir jag lite vred. Faktiskt. För jag tycker att man ska börja i rÀtt Ànde. Inte med litteraturnoder och lÀnsförfattare och litterÀra salonger och annat som ser flott ut pÄ papper och lockar redan frÀlsta.
NÀ, börja med att hÄlla biblioteket öppet nÀr vanliga arbetare Àr lediga. DÀrefter, om det blir nÄgon kosing över, Àr jag absolut för författarsamtal och andra skojsigheter.
Men börja för tusan med det mest grundlĂ€ggande â att hĂ„lla bibblan öppen!