Solen strålar från en blå himmel när vi svänger in på gårdsplanen till det stora faluröda trähuset, som ligger vackert inbäddat i frodig grönska. Strax intill höjer sig Gladhammars kyrka över landskapet – den kyrka där Lina och Alex Lunnergård både gift sig och döpt sina barn.
Det var när äldsta dottern Blanca skulle döpas som de för första gången klev in i den gamla byskolan, som då användes som församlingshem. Här hölls dopfesten, och när paret skulle gifta sig några år senare kändes det självklart att även fira bröllopet här.
– Men när vi frågade vaktmästaren om vi kunde ha bröllopsfesten där sa han nej. Det skulle säljas, berättar Lina.
Redan vid dopfesten hade Lina och Alex hört att församlingen pratade om att sälja huset, och börjat drömma om vad man skulle kunna göra med det. Nu blev det plötsligt skarpt läge.
Både Lina och Alex är uppvuxna i Östergötland, men hamnade i Västervik tack vare Alex syster som också flyttat hit och tipsat om staden. Vid den här tiden hyrde paret ett hus i närheten av Gladhammar, men längtade efter något eget.
De bestämde sig för att lägga ett bud – och efter en budgivning mot två andra intressenter var huset deras. Festplatsen var ordnad, liksom deras framtida boende.
Efter bröllopsfesten påbörjades en stor renoveringsresa – som fortfarande är i full gång. När vi besöker familjen har husets nedervåning genomgått en totalförvandling. Samtidigt väntar flera rum på ovanvåningen på att göras i ordning.
– Än så länge bor vi allihop i samma rum här nere. Renoveringen får ta den tid den tar, säger Alex.
Det 500 kvadratmeter stora huset präglas av väldiga ytor och en härlig känsla av rymd. En del av tjusningen, förstås – men också en utmaning för den som vill skapa en mysig och ombonad atmosfär. Flera av rummen har därför fått nya väggar och hörn. Det som nu är kök och vardagsrum var en gång i tiden en stor slöjdsal, och även den gamla gympasalen på ovanvåningen har krympts för att ge plats åt flera mindre rum.
Under tiden huset var i kyrkans ägo täcktes de ursprungliga trägolven över med plastmattor, och den vackra pärlsponten i hallen var gömd under en gipsvägg. Ovanvåningen, däremot, hade fått stå relativt orörd, med ribbstolar i gympasalen, och en lång hatthylla i korridoren utanför. En pampig välvd murstock mitt i korridoren rymmer husets rökgångar.
Linas och Alex ambition är att ta fram och bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga inredningen. Plastmattorna revs därför upp, pärlsponten togs fram och gymnastiksalen får återigen vara just en gympasal – med ribbstolar på väggarna och plats för lek och stoj på golvet. De mindre rummen intill ska så småningom bli sovrum åt barnen.
Parets inredningsstil kan beskrivas som en mix av lantligt och klassiskt. Lina är utbildad inom konst och hennes estetiska sinnelag har fått prägla det gemensamma hemmet.
– Lina brukar vara den som kommer med idéerna, och så genomför vi dem tillsammans, säger Alex.
De stora ytorna är något av det som familjen uppskattar mest med huset, och de kommer väl till pass när det vankas stora kalas.
– Vi har båda stora familjer och brukar ofta hänga här tillsammans allihop.
Båda trivs dessutom med att bo på landet och uppskattar att det finns en aktiv hembygdsförening i Gladhammar, som bland annat sett till att det finns en lekplats för barnen. Tack vare att väg E22 ligger nära går det snabbt att ta sig in till Västervik för jobb och skola.
– Det är precis lagom långt till stan!
