Den nya boken har fått hedersplatsen i bokhyllan, bredvid favoritförfattarna Scott Lych och Patrick Rothfuss.
När man kliver in hos Annie Erixon, i lägenheten hon hyr i ett hus i Rumma utanför Gamleby, är det ingen tvekan om vad som står i centrum i hennes liv. Här täcks en hel vägg av bokhyllor fyllda med fantasyböcker och hästbilder.
– Det var faktiskt det första jag såg när jag var här och tittade och jag tänkte direkt att där ska jag ha en vägg med bokhyllor!
Fantasyintresset har funnits där sedan barndomen och tack vare bland annat Tolkiens Sagan om ringen stannade intresset kvar och växte sig allt starkare.
Eftersom hon alltid har skrivit var steget inte långt till att skriva fantasy. Däremot var det ett längre steg att faktiskt skriva en hel bok.
– Jag har skrivit sedan jag lärde mig skriva, men det tog lång tid innan jag hade något som jag tyckte var tillräckligt bra för att våga skicka in det till något förlag.
Annie Erixon debuterar som författare med fantasyboken Drakfödd.
Annies debutbok, som kommer ut den 8 februari, har fått namnet Drakfödd – Legenden om den eviga isens land, med drakar och magi i centrum.
Arbetet med romanen tog sin början omkring 2017 och hon har skrivit på den till och från i flera år.
– Jag gillar att skapa karaktärer, det är det jag tycker är allra roligast. Så började jag bygga upp världen kring dem. Sen kom historien lite av sig själv.
– Jag tyckte att "det här blir ganska bra, jag kanske skulle testa om någon annan också tycker det".
När hon kommit så långt att hon hade något att presentera skickade hon manuset till alla förlag hon hittade som hon trodde kunde tänka sig att ta sig an en fantasybok. Det kom en hel del refuseringsbrev, men ett förlag var intresserade, det Lundabaserade förlaget Ekström & Garay, som är relativt nystartat, och har satsat både på nya författare och nyutgivning av klassiker.
Annie Erixon debuterar som författare med fantasyboken Drakfödd.
Att få arbeta med ett förlag tycker Annie Erixon gav henne den där extra knuffen för att resultatet skulle bli riktigt bra.
– Det var en helt ny värld för mig och det var jätteroligt. Nu har jag ju inget att jämföra med, men från det att vi började med redigeringsprocessen så har jag hela tiden blivit bemött som en riktig författare. De fick mig att känna mig så duktig. Men det är väldigt mycket jobb för att få en bok publicerad.
Hennes förhoppning är att hon har skapat någonting som både är spännande och utmanar läsarna, men samtidigt går att hänga med i och förstå.
Att ha boken framför sig för första gången var speciellt.
– Det är jätteroligt. Boken är resultatet av många års arbete och bara att ha den i handen är värt allt slit.
– Nu längtar jag efter att folk ska läsa den!
Hästar är rena må-bra-terapin, tycker Annie, som glatt klappar unghästarna som går i hagen tillsammans med hennes sto.
Tanken är att den ska vara första delen i en trilogi och den andra delen är redan skriven. Ja och så återstår det en hel del redigering innan den är redo att skicka till något förlag.
– Men vi får se hur den här blir emottagen innan jag går vidare. Om alla tycker den är jättedålig så är det inte säkert jag vill fortsätta, skrattar hon.
Troligtvis måste boken också först måste hitta sin läsekrets, för att förlaget ska vilja fortsätta med serien.
Men att marknadsföra en bok så här i coronatider är inte det lättaste, när alla de vanliga kanalerna, som bokhandelsbesök med signeringar, mässor och författarträffar är inställda. Särskilt förstås för en nybliven författare, som inte har den publik och det kontaktnät som mer etablerade författare har.
– Och jag är jättedålig på sociala medier. Men jag jobbar på det!
Den tredje boken är ännu inte skriven.
– Jag har slutet i huvudet. Jag har bara ingen aning om hur vi ska komma dit.
Även om drömmen om att skriva alltid har funnits för Annie så var det inget hon egentligen trodde skulle bli verklighet.
Annie hyr in sin häst på gården intill. Att bo på landet har alltid varit en av hennes största drömmar.
Under uppväxten i Västervik höll hon på med hästar och den stora drömmen var att flytta ut på landet.
– Jag valde hästinrikting på Gamlebygymnasiet, men jag hade nog inte tänkt så mycket med det, mer än att det verkade roligt.
Men när hon sedan bestämde sig för att studera vidare blev det något helt annat, hälsovetenskap och biomedicin på Linnéuniversitetet. Men inte heller det blev hennes yrke.
– Jag trivs väldigt bra här i trakten, jag har familj och vänner häromkring och här fanns inte något jobb inom just det området. Det är heller inte någon yrkesutbildning, det är svårt för en arbetsgivare att veta vad jag kan.
I stället arbetar hon på med administration och nu kan hon också titulera sig författare.
– Jag är väldigt nöjd med vart livet har tagit mig.
