Inte förvånad över smittläget i Vimmerby

Emma Blixt skriver att besöket i livsmedelsbutik i Vimmerby är som "att kliva rakt in i den gamla världen". "Väl hemma läser jag att smittspridningen i Vimmerby är näst högst i hela länet och kan inte annat än att sucka tungt – och faktiskt förstå varför".

Sju som hänger med en person som sällskap, äldre som står och småpratar. Emma Blixt reflekterar över hur det kan se ut i en livsmedelsbutik och skriver att hon inte är förvånad över hur smittspridningen ser ut i Vimmerby.

Sju som hänger med en person som sällskap, äldre som står och småpratar. Emma Blixt reflekterar över hur det kan se ut i en livsmedelsbutik och skriver att hon inte är förvånad över hur smittspridningen ser ut i Vimmerby.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Insändare2021-04-22 12:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att gå in på ICA Kvantum i Vimmerby var som att kliva rakt in i den gamla världen. I den världen där vi inte behövde tänka på avstånd, munskydd, handsprit att handla ensam och så vidare.

Jag gick in för att jag hade missat några saker i min online-beställning och för att hämta ett paket. Tätt efter mig kom ett gäng gymnasiekillar på åtta stycken. Eftersom att de pratade högt och obrytt förstod jag snart att sju stycken bara hängde med in som sällskap. 

Nästa chock står generation äldre för. De står nära varandra och pratar ännu högre än gymnasiekillarna. Vid ett par tillfällen får jag försiktigt tränga mig förbi eller ta omvägar. 

Jag ser ett munskydd på en kvinna i medelåldern. Och jag ser fler personer som handlar själva. Men det negativa har redan fått min bägare att rinna över.

Jag passar på att kasta ur mig lite frustration till tjejen i kassan, som ska hämta mitt paket. Hon instämmer i mina reflektioner och förundras över att folk inte kan ta till sig rekommendationerna.

Jag hade dåligt samvete för att ens behöva ge mig in i affären i detta läge. Jag borde ha planerat bättre, tänker jag. Men jag är rätt säker på att jag är ganska ensam om dessa tankar. 

Väl hemma läser jag att smittspridningen i Vimmerby är näst högst i hela länet och kan inte annat än att sucka tungt och faktiskt förstå varför. Och ni kan sucka åt en kvinna i 35-årsåldern, som verkar gnällig och ta det på för stort allvar eller ännu värre, tänka att det inte rör er. Det rör till och med er som blivit vaccinerade, säger de som verkligen vet vad de pratar om.

Idag blev det ännu tydligare hur allvarligt läge vi befinner oss i. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, säger att han inte varit med om ett mer allvarligt läge under sina 25 år i vården. Dödssiffran hittills i år är i stort sett lika stor som den var sammanlagt under hela förra året. För första gången under hela pandemin fick en patient förra veckan skickas till ett annat län. Vi är inne i en tredje våg som inte ens ser ut att plana ut, den ökar och ljusningen finns ännu inte i sikte. Fler blir sjuka. Fler dör. Och vi har mage att bete oss som om vi vore odödliga. 

Jag vill inte dö, jag vill helst faktiskt inte ens bli lite förkyld på grund av corona. Jag vill kunna jobba och ta hand om mina barn och mina patienter.