Mirakelbebisen Milo överlevde mot alla odds

Efter en oväntad upptäckt på ultraljudet förvandlades Emelie Frisks till synes normala graviditet till en orolig tid. När sonen Milo föddes var hans huvud lika litet som en snusdosa. I dag är han sju månader gammal och mot alla odds har Milo återhämtat sig.

Milo får extranäring genom en dropppåse som måste åka och hämtas varje dag då påsen bara håller i 24 timmar. "Hade jag inte fått lära mig hans pump så hade vi inte varit hemma än. Han ska ha den ytterligare sex månader tror de", säger mamma Emelie.

Milo får extranäring genom en dropppåse som måste åka och hämtas varje dag då påsen bara håller i 24 timmar. "Hade jag inte fått lära mig hans pump så hade vi inte varit hemma än. Han ska ha den ytterligare sex månader tror de", säger mamma Emelie.

Foto: Sanna Hogman Fernandi

Familj2021-09-24 19:40

Emelie sitter i soffan hemma i Blackstad med ett litet knyte i famnen. Där ligger Milo, sju månader gammal. Visste jag inte att han var sju månader så skulle jag förmodligen tro att han var i princip nyfödd, så liten är han. 

Milo är en mirakelbebis, han har överlevt mot alla odds och det är först nu som mamma Emelie börjar kunna slappna av. Men vi tar det från början. 

– När jag var i vecka 17 såg de på ultraljudet att det var en knöl ovanpå hans mage. I Västervik hade de inte en aning om vad det var för något så jag fick åka på extra ultraljud, säger Emelie. 

undefined
Milo är en mirakelbebis, han har överlevt mot alla odds och det är först nu som mamma Emelie börjar kunna slappna av.

Hon blev snart skickad från mödravården till en specialistavdelning. Där gjorde de återigen ett ultraljud och kunde konstatera att allt inte stod rätt till. Emelie skulle få komma tillbaka två veckor senare.

– Det såg likadant ut då och jag blev skickad till Linköping där de gjorde nya ultraljud och fostervattenprov. De trodde att det var tarmarna som var på utsidan, vilket sedan syntes tydligare längre fram i graviditeten, säger Emelie.

Hon fick gå på ultraljud varannan vecka under resten av graviditeten. I slutet av april skulle Emelie åka på en undersökning i Stockholm för att planera ett kejsarsnitt men så blev det inte. 

– Mamma kom hit den 21 februari för att lämna Milos vagn här. Jag hade precis varit och handlat och vi skulle äta, då kändes det som att jag kissade på mig och efter tre till fyra timmar så hade jag bytt byxor fyra gånger och jag sa till mamma att jag tror att vattnet har gått, säger Emelie. 

Detta var klockan tre på eftermiddagen och klockan sex på kvällen åkte hon in till förlossningen på Västerviks sjukhus. 

– De visste inte vad de skulle göra, så jag var där i två timmar och sedan blev det ambulans upp till Stockholm. Där försökte de stoppa förlossningen för att lungorna skulle hinna mogna lite mer eftersom allt var så outvecklat, säger Emelie.

Det fungerade i tre dagar. Sedan fick Emelie 40 graders feber och en stor infektion. Hon kunde bara ligga ner och mådde väldigt dåligt.

– Jag minns att jag hade sån huvudvärk. På eftermiddagen blev det kejsarsnitt och Milo hade ett infektionsvärde på 170, är man frisk ligger det under 10, säger Emelie. 

 Milo föddes i vecka 24 + 3. Han vägde inte mer än 588 gram när han kom ut och var 29 centimeter lång, hans första storlek var 32.  

– Jag såg honom inte förrän dagen efter, de visste inte om han skulle klara sig, säger Emelie. 

undefined
Milo föddes i vecka 24 + 3. Han vägde inte mer än 588 gram och var 29 centimeter lång, hans första storlek var 32.

Att se sin lilla Milo ligga i respirator med en massa slangar överallt väckte starka känslor hos Emelie. 

– Hans huvud var inte större än en snusdosa. Det var jätteläskigt att se honom, han var så outvecklad. De sa att de hade gjort vad de kunnat och att de lagt tarmarna i en slags påse på magen, säger hon.

Sannolikheten var inte stor att han skulle överleva.

– De säger att han är ett underverk. Milo är den första bebisen i Sverige som har överlevt gastroschisis (att man föds med tarmarna utanför magen) och varit så tidigt född.

Emelie tycker att perioden på sjukhus var mycket påfrestande.

– Man har ju varit så isolerad, har inte kunnat be mamma komma upp några dagar till Stockholm för Milo har legat mycket under övervakning, säger hon. 

Emelie bodde med Milo på Karolinska i Stockholm från februari till maj 2021. Ett tag såg det inte så ljust ut. 

– Vi hade ett läkarsamtal i Stockholm när Milo var cirka två till tre månader gammal. Då sa läkarna att det är klart att de vill rädda alla barn men att frågan var vad som vore bäst för Milo. Han hade jätteinfektioner hela tiden och tolv olika maskiner som sprutade in olika medel för att han skulle överleva. Alla maskinerna var kopplade till hans lilla fot. Det kändes som att det aldrig tog slut, säger Emelie. 

undefined
Milo hade tolv olika maskiner som sprutade in olika medel för att han skulle överleva. Alla maskinerna var kopplade till hans fot. "Det kändes som att det aldrig tog slut", säger mamma Emelie.

Läkaren frågade Emelie vad hon tyckte de skulle göra om han fortsatte att få stora infektioner och om hans tillstånd blev sämre.

– Jag sa "gör allting för att rädda honom". Varje timma handlade om överlevnad för Milo, säger hon.  

När Milo var tre månader fick han plötsligt ett hjärtstopp. Emelie hade lagt märke till att Milo varit väldigt hängig under dagen, mer än vanligt vilket hon sa till sjukvårdspersonalen som kopplade upp Milo så att de kunde följa hans hjärtrytm och puls på en skärm.

– Jag satt och tittade på honom hela tiden, jag hann bara titta bort i tre till fyra sekunder när det rusade in personal i salen. Då var han kritvit i ansiktet och död. Hjärtat stannade, han var död i sex minuter, säger Emelie.

Först kom det in tre stycken i rummet och en tryckte på akutlarmet. 

– Jag skrek, grät och hade panik. De tog honom och la honom på sängen och gjorde hjärt- och lungräddning i två till fyra minuter men det gick inte och sköterskan skrek "kan vi få hit personal för vi håller på att förlora honom", säger Emelie lugnt medan Milo ligger och sover i hennes famn.

Det är svårt att ta in att detta lilla liv var så nära döden för bara några månader sedan.

Det rusade in ytterligare åtta personer i salen och Emelie berättar att de satte en ventilator på honom och att de efter fem till sex minuter fick igång honom igen.

– Sedan försvann de med honom till ett akutrum och de sa till mig att sitta kvar så länge. Jag såg honom genom dörren, sen låg han på övervakning i tre veckor uppkopplad och de tog prover regelbundet. 

undefined
Milo har opererats genom att man försiktigt tryckt in tarmen i bukhålan och sedan slutit hålet i bukväggen.

Milo är utan tvekan en mirakelbebis, han har överlevt ett hjärtstopp, en blodförgiftning, två större infektioner och en lunginflammation. 

Det var i maj som Emelie och Milo kunde komma hem till Västervik igen men Milo behöver fortfarande daglig vård.

– Vi åker in varje dag för att hämta hans numeta, hans resterande mat, det han inte äter själv får han i droppform, dygnet runt, säger Emelie. 

Tanken är att Milo ska äta mer och mer mat i munnen och att man ska sänka droppet men det får inte göras för fort för det klarar inte hans tarmar av.

Idag är Milo sju månader, väger 4 953 gram och är 53 centimeter lång. De tror inte att han har fått några hjärnskador trots allt han har gått igenom.

– Det beror på den fantastiska vård han fick på Karolinska sjukhuset i Stockholm, säger Emelie. 

Emelie har lärt sig mycket av denna resa, inte bara att man inte kan ta något för givet här i livet.

– Jag har också tvingats lära mig att hantera min rastlöshet, jag har suttit och tittat mycket på serier och ätit godis, säger Emelie och lille Milo börjar sakteligen att vakna och sträcker nöjt på sig i hennes famn. 

undefined
Milo får extranäring genom en dropppåse som måste åka och hämtas varje dag då påsen bara håller i 24 timmar. "Hade jag inte fått lära mig hans pump så hade vi inte varit hemma än. Han ska ha den ytterligare sex månader tror de", säger mamma Emelie.
Personligt

Emelie Frisk

Bor: I Blackstad.

Familj: Barnen Elias 12 år, Edwin 6 år, Leya 5 år och Milo 6 månader. 

Gör: Föräldraledig, annars personlig assistent.

Intressen: Alla sina husdjur, fyra hundar och en häst som nu bor hos olika fodervärdar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!