Länsstyrelsen Östergötland har presenterat sin årliga rapport Narkotikaspår i kommunernas avloppsvatten. Rapporten visar att narkotika finns i samtliga av Östergötlands kommuner.
– Narkotikaspår i avloppsvattnet är en av många pusselbitar när vi försöker se hur pass utbrett det är, säger Tobias Siverholm, samordnare för social hållbarhet på Kinda kommuns brottsförebyggande råd (Kinbrå).
Till skillnad från andra, som bara har ett avloppsreningsverk, så har Kinda har tre (Kisa, Horn, Rimforsa). Tidigare år har man mätt halterna narkotika från alla tre reningsverk, men i år valde man att bara göra en mätning från Kisa.
– Det blev ganska hög kostnad för oss att mäta på alla tre. I år valde vi att bara mäta i Kisa eftersom de har haft högst siffror i kommunen tidigare, säger Siverholm och berättar att det är oklart hur man gör nästa år.
Han poängterar att Kisa är en liten kommun, en eller två personer kan göra stor skillnad på resultatet.
Antalet doser cannabis har nästan halverats jämfört med 2019. Från 93 doser per tusen invånare till 46 doser. Kisa är inte ensam om minskningen av just cannabis.
– Vi tror att det beror på att tillgången på cannabis inte har varit lika hög under pandemin. En del påstår att Sverige är självförsörjande med cannabis, men en väldigt stor del kommer in från andra länder.
Halten amfetamin i avloppsvattnet är oroväckande enligt Siverholm. Det har ökat i flera kommuner, men inte i Kisa om man jämför med förra året. I Kisa har man sänkt doserna från 50 till 36.
– Men det är ändå för högt. Även socialtjänsten i kommunen vittnar om att det förekommer en hel del amfetamin bland de som missbrukar. Det har blivit vanligare.
Kinbrå arbetar efter en handlingsplan som de tagit fram tillsammans med polisen där bland annat narkotikasituationen finns med.
På högstadiet regionalt och i Kinda så existerar knappt narkotika, enligt Siverholm. Under gymnasiet ökar det lite, men den största delen står unga vuxna för (20 till 35-åringar).
– I första hand behöver de här människorna bli motiverade att ta emot hjälp.
Hur jobbar ni med det?
– Vi jobbar väldigt mycket förebyggande. Det är insatser redan i högstadiet, för att ge dem rätt verktyg för att kunna säga nej när erbjudandet av narkotika kanske dyker upp i gymnasiet. Vi sprider mycket information till vårdnadshavare.
