Satsa på de ”matens hus” som redan finns

I morgon, tisdag, är det dags för årets digitala rådslag om livsmedel i Kalmar. I Region Kalmars regi diskuteras då hur livsmedelsbranschen kan växa. Matens hus är ämnet i en av idéverkstäderna.

Det är rätt att satsa på mat i Kalmar län. Men satsa på de kanaler som redan finns i stället för ett kostsamt Matens hus, tycker debattörerna.

Det är rätt att satsa på mat i Kalmar län. Men satsa på de kanaler som redan finns i stället för ett kostsamt Matens hus, tycker debattörerna.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2020-11-16 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Matens hus i Kalmar län lanserades 2019. Enligt regionens hemsida är det: ”ett koncept som vill öka intresset och marknaden för mat från Kalmar län samt bidra till en mer medveten och hållbar konsumtion”.

Det är – hittills – ett svulstigt projekt, en investering på mellan 50 och 150 miljoner kronor. Sättet att dra i gång arbetet med ett Matens hus är dessutom helt bakvänt: att först bestämma vad man ska ha – en ny, dyr fysisk mötesplats – och sedan leta efter problem som den är lösningen på.

Vi har redan ett antal ”matens hus” i länet. Satsa på det som redan finns och som behöver resurser.

Det är förstås helt rätt att satsa på mat i Kalmar län, där livsmedelsproduktionen har större betydelse än i de flesta andra delar av landet. Här finns gott om duktiga djuruppfödare och växtodlare. Kalmar län är ett av de kotätaste områdena i landet och här produceras en fjärdedel av landets slaktkycklingar.

Vi har goda jordar, ett särskilt bra klimat på Öland för odling av proteingrödor som bönor, stor livsmedelsindustri och många innovativa småskaliga producenter. Vi har skickliga förädlare, kockar och krögare som lockar turister till den viktiga besöksnäringen.

Kort sagt: att lyfta fram maten är centralt och avgörande. Det gröna näringslivet utgör en stor del av hela länets näringsliv och är viktigt för sysselsättningen.

För att öka livsmedelsproduktionen – ett mål i den svenska livsmedelsstrategin – krävs många saker. En förutsättning är kompetensförsörjning, en annan är kunskapsöverföring.

Kunskapen om hur mat produceras och hur vi kan göra det bättre i framtiden måste öka på alla nivåer. Men som det ser ut nu har skolorna inte ens pengar till att hyra en buss så att eleverna kan göra studiebesök på en gård eller ett annat livsmedelsföretag i närheten.

Lantbruksföretagen har svårt att rekrytera kompetent personal. Utan välutbildade unga blir det ingen utveckling hos livsmedelsproducenterna.

I våras presenterade en konsultbyrå en förstudie om Matens hus. Hushållningssällskapet lämnade tidigt sina synpunkter och bjöd in konsulterna till ett av våra ”matens hus”, fältforskningen vid Torslunda på Öland.

Nästa steg var en workshop där konsulterna till vår förvåning ville ha vår och andras hjälp med att formulera varför Matens hus behövs. För oss är det normala tillvägagångssättet att man identifierar problem eller behov, analyserar och sedan beslutar om lösningen.

Här var det tvärtom. Vi skulle ställa frågorna som Matens hus är svaret på. Det var en för många bortkastad dag – i det närmaste en lekstuga.

Börja med att titta på det vi har. Hushållningssällskapet driver exempelvis två naturbruksgymnasier i länet, ett utanför Kalmar och ett i Gamleby. Det finns även stora behov av vuxenutbildning.

Astrid Lindgrens värld är ett av landets populäraste besöksmål. Att satsa på ett ställe dit det redan kommer många barn och ungdomar kan vara effektivare än att skapa nya strukturer.

Eller varför inte ta fram turpaket till gårdsbutiker som säljer närproducerat och samarbeta med restauranger som serverar lokalproducerad mat? I Reko-ringarna finns engagemang från både konsumenter och producenter värt att ta tillvara.

Vi hoppas på ett nytt, konstruktivt och konkret arbetssätt för att utveckla kunskap och kompetens kring mat. Hushållningssällskapet arbetar mer än gärna för att nå målen.

Mats Halling, vd
Stefan Johansson, ordförande
Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge