Skärp straffen vid grova trafikbrott

För en tid sedan sände Sveriges Radio P1 serien Laglös landsbygd som handlade om ett fåtal multikriminella personer som lyckades sätta delar av Kalmar län i skräck.

Skribenterna vill ta hårdare tag mot personer som begår grova trafikbrott.

Skribenterna vill ta hårdare tag mot personer som begår grova trafikbrott.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Debatt2021-05-12 06:06
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De drar till sig andra kriminella, använder droger, begår inbrott och andra stölder och kör inte minst rattfulla utan hänsyn till andra. Deras brott resulterar i flera fall i död. 

Kristdemokraterna hoppas att regeringen lyssnat på radioprogrammen. Flera av problemen som tas upp i reportagen är nämligen en direkt följd av att regeringen inte agerar. Personerna som figurerar i Laglös landsbygd kör avställda bilar, tar droger och försörjer sig för brott. Flera är flera gånger dömda för samma brott. De smiter ifrån olycksplatser och dödar människor med sina fordon. 

Många av personerna i reportagen grips oftast för brott som drograttfylla. Straffet för brottet är för lågt för att de ska häktas, och även om polisen kan ta körkortet från dem fortsätter de att köra. Bilarna tas inte ifrån dem, och om det gör det skaffar de snart nya. Döms de, är det sällan till fängelse. Bara en promille av dem som döms för rattfylla får fängelse och ungefär hälften av dem som döms för grov rattfylla slipper också fängelse. 

När en av personerna i inslaget döms efter flera återfall blev straffet en månads (!) fängelse. Hon förekommer i 12 avsnitt i belastningsregistret. Ett så kort straff medger knappast att en värdig rehabilitering för missbruk kan ordnas. Inte heller är det tillräcklig tid för reflektion eller ånger. 

I en utredning från 2019 konstateras att antalet trafikbrott ökar, att det är mycket vanligt med återfall och att många förövare begår flera brott samtidigt. De skriver rakt ut att många är vanebrottslingar och att de ägnar sig åt lagtrots. Därtill att trafikbrottlighet ofta sker med stor fara för tredje man, som inte kan skydda sig nämnvärt. Påföljden för trafikbrott blir oftast böter. Upprepade brott leder sällan till straffskärpning. 

Sverige måste ta krafttag mot den här typen av brottslighet. Landsbygden kan inte lämnas efter, bara för att storstädernas förorter har stora problem. Den här typen av brottslighet begås ofta av människor som faktiskt både grips och döms för brotten. Straffen måste dock bli hårdare, annars slutar de inte. Deras brottsverktyg, bilarna, måste förverkas.

Kristdemokraterna föreslår därför följande åtgärder:

✔ Inför det nya brottet grov trafikbrottslighet. Detta ska användas när personer döms för flera trafikbrott samtidigt, så som rattfylleri, olovlig körning och vårdslöshet i trafik som ett led i en vanemässig och hänsynslöshet brottslighet. Brottet ska leda till fängelse. 

✔ Höj straffet för grovt rattfylleri. Straffet bör höjas till minst sex månaders fängelse. 

✔ Kräv rehabilitering för villkorlig frigivning. Många av dem som begår grova trafikbrott är återfallsbrottslingar som missbrukar. De ska tvingas genomgå behandling för sitt missbruk och påvisa förbättring om villkorlig frigivning ska komma på fråga.

✔ Inför en maxgräns för antalet fordon en person kan äga. Många trafikbrottslingar är antingen själva bilmålvakter eller har sin bil registrerad på en sådan. Den som är dömd för trafikbrott eller har trafikrelaterade skulder bör absolut max kunna äga ett fordon, men om missbruket fortsätter bör man kunna spärras från att äga fordon över huvud taget. Polisen måste också kunna beslagta och förverka fordon som används som brottsverktyg av återfallsförbrytare.

I snart ett år har ett flertal av dessa förslag funnits färdigutredda på regeringens bord. Men inget händer. Vad väntar regeringen på?