Jason "Timbuktu" Diakité skulle ha turnerat i USA och Marcus Samuelsson hade planerat att göra det han har gjort de senaste åren: servera i genomsnitt 5 000 gäster i veckan på restaurangen Red Rooster i New York. Men när coronapandemin raserade deras planer började de i stället att spela in podden "This moment" tillsammans.
Det var som att en stenbumling lades i en bäck, där vattnet började stiga och svämma över alla bräddar, jämför Jason Diakité.
– Marcus lagar mat och jag är rappare, och det är djupare behov än bara ett arbete. En hel del av ens mänsklighet bara försvann. Podden var den där sprickan där vattnet fann en ny väg, säger han.
Kommit närmare
Nu har de två vännerna äntligen kunnat ses, i Stockholm där de trillar in till intervjun från inspelningen av ett nytt poddavsnitt, försenade och ursäktande – det gick inte att avbryta det intressanta samtalet med kvinnan som arrangerar Black lives matter i Sverige. Duon har upptäckt fördelen med en podd, ett medium där de båda är noviser.
– Där kan man lugnt och sansat kommunicera. Där behöver du inte berätta din resa på fyra minuter, och du har inte en rubrik som du fajtas om med andra klickbeten, säger Marcus Samuelsson, som menar att det behövs traditionella mediekanaler som går att lita på, men också "mänskliga kanaler".
I "This moment" pratar de två vännerna om årets stora händelser: pandemin, valet i USA och Black lives matter-rörelsen. De tar också upp mataktivism, föräldraskap och historieskrivning, med gäster ur den svarta gemenskapen. Och podden har fört dem närmare varandra.
– Vi har känt varandra i 25 år och i de 28 avsnitten som vi hittills har gjort så har Marcus berättat saker för mig om sin uppväxt och om att vara adopterad som jag aldrig visste, säger Jason Diakité.
Måste börja om
Situationen är fortsatt tuff för Marcus Samuelsson, vars restaurang med 108 anställda och 70 musiker tvingades stänga på grund av pandemin. I krisens USA förvandlade han i stället Red Rooster till ett soppkök och har nu serverat omkring 225 000 människor.
– Det tog mig 25 år att bygga upp matimperiet och det tog 14 dagar för det att brytas ner. Om jag skulle titta på den ekonomiska och mänskliga sidan, och alla jobb, då skulle jag vara deprimerad resten av livet. Men det här kanske är den medmänskliga resa vi behövde göra, säger han.
Att vara svart och invandrare i USA gör också att han är van vid att börja från en punkt som är "lägre än noll". Trots allt ser han en magi i att börja om. Han jämför det med när han blev sjuk i tuberkulos i barndomen.
– Det önskar jag inte någon människa. Men det var också det bästa som kunde hända, för det var så jag blev adopterad. När man har de erfarenheterna kan man inte titta på det här året och fråga sig ”varför händer det här mig”. Det kanske var den resan som var menad.
För full hals
Det positiva som 2020 trots allt har gett dem är podden, och mer tid med sina familjer. Black lives matter-rörelsen är en annan ljuspunkt – den rasistiska pandemin finns det ännu inget botemedel för, menar Marcus Samuelsson, men kampen fortsätter:
– Det är en gammal sång, Black lives matter är bara en ny textrad. Det är en sång av sorg men också av styrka och överlevnad. Tills den dagen då rasmaktsordningen och spelfältet är utjämnat kommer vi att sjunga på den. Ibland bara nynnas det på den men detta året har vi sjungit för full hals.
