I år är 85,6 procent av niondeklassarna behöriga till gymnasieskolans nationella program, visar färsk statistik från Skolverket. Det innebär en ökning med 1,3 procentenheter från föregående år.
– Det känns naturligtvis bra att resultaten förbättras. Det är viktigt för eleverna att kunna studera vidare efter att de har lämnat grundskolan, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Större andel flickor
Av de totalt 114 000 elever som gick ut årskurs 9 i våras är det en större andel behöriga flickor, 87 procent. Det innebär en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Pojkarnas behörighet ökade med 1,5 procentenheter till 84,3 procent.
– Det blir onödigt mycket fokus på skillnaden mellan pojkar och flickor. Det är klart att vi ska jobba för att pojkarna ska ha samma resultat som flickorna. Och vi har sett de senaste åren att skillnaderna har minskat, säger Peter Fredriksson och fortsätter:
– Men det är inte de skillnaderna vi ska vara oroliga för när vi tittar på de svenska elevernas resultat. Det vi behöver fokusera på är skillnaderna mellan resultat när det kommer till socioekonomisk bakgrund.
Föräldrars utbildning
Statistiken visar att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som har störst betydelse för elevernas resultat. Av de eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är 93 procent behöriga till något nationellt program jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Peter Fredriksson anser att det här är den stora utmaningen för den svenska skolan.
– Vi måste fundera på hur vi fördelar resurser. Då handlar det i första hand om att säkra att de här eleverna får tillgång till legitimerade lärare.
Elevernas behörighet skiljer sig även beroende på deras bakgrund. Statistiken visar att antal år i svensk skola påverkar behörigheten. Lägst behörighet har den grupp av elever som invandrat till Sverige under årskurs 6–9, andelen behöriga i denna grupp är endast 32 procent. Även här har det stor betydelse vilken utbildningsnivå föräldrarna har, påpekar Fredrik Pettersson.
– Lite förenklat kan man säga så här: Är man pojke, har kommit sent in i det svenska skolsystemet och dessutom har föräldrar med låg utbildningsnivå, då finns det en uppenbar risk att man inte kommer att lyckas i skolan.