Tidsplanen framgår av två propositioner som regeringen fattade beslut om på fredagen. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tycker inte att Sverige överger Mali.
– Att ändå vara kvar till 2024 demonstrerar ju ett långsiktigt engagemang. Det här är det förslag som vi bedömer är politiskt möjligt att få gehör för i riksdagen i dag. säger han.
Sverige deltar militärt i Mali genom FN-insatsen Minusma sedan 2015. I Task Force Takuba deltar Sverige sedan början av 2021. Riksdagens mandat för båda insatserna löper ut den 31 december. Regeringen föreslår nu att båda mandaten förlängs med ett år.
Men när det gäller Task Force Takuba är planen att den svenska styrkan ska bantas rejält under nästa år. Bedömningen är att Sverige kan börja avveckla sin helikopterburna snabbinsatsstyrka med start i slutet av februari.
Bekämpar terrorgrupper
Det innebär att det svenska bidraget i Task Force Takuba kommer att fortsätta att bestå av cirka 150 soldater under första kvartalet 2022. Den senare delen av året ska högst 20 personer vara kvar, framför allt ett kirurgteam och stabsofficerare.
Regeringen vill dock ha möjligheten att tillfälligt kunna förstärka bidraget med 100 personer.
Task Force Takuba är en multinationell insatsstyrka som leds av Frankrike. Dess uppdrag är att stödja den franska Operation Barkhane, som bekämpar jihadister med kopplingar till terroristgrupper i regionen.
Det svenska specialförbandet kom på plats vid årets början, men blev fullt operativt först i mars. Regeringen hänvisar i propositionen till att Sverige åtagit sig att bidra till Task Force Takuba under tolv månader.
TT: Vad säger Sveriges samarbetsländer om neddragningen, till exempel Frankrike?
– Jag har pratat med den franska ministern om det här och inte mött någon negativ reaktion. Det här sker ju inte i panik eller i brådrasket, utan skapar alla förutsättningar för en genomtänkt process, säger Hultqvist.
Ska avvecklas
När det gäller Sveriges bidrag till FN:s Minusmastyrka, föreslår regeringen att en ordnad avveckling av insatsen ska påbörjas under 2023. Avvecklingen förutses vara avslutad senast vid halvårsskiftet 2024.
Hultqvist pekar på att förslaget innebär att den svenska styrkan stannar kvar betydligt längre än de 18 månader som krävs för en ordnad avveckling.
Under hela nästa år ska styrkan, till största del ett lätt skyttekompani, fortsatt ligga på omkring 220 soldater. Precis som i dag ska styrkan vid behov tillfälligt kunna utökas till högst 470.
De internationella insatserna i Mali och i omkringliggande länder har ifrågasatts alltmer i de länder som bidrar med militär trupp. En orsak är landets instabila ledning. Mali har haft två militärkupper sedan augusti 2020.
"Den politiska utvecklingen i Mali är mycket oroande", skriver regeringen.
Har varnat
I propositionerna konstateras också att säkerhetsläget i landet fortsatt förvärrats och att kränkningar av mänskliga rättigheter rapporteras ha begåtts bland annat av Malis säkerhetsstyrkor.
Det har också kommit rapporter om att den nuvarande militärregimen är på väg att skriva avtal om legosoldater från det ryska säkerhetsföretaget Wagner Group.
De rapporterna har fått länder med trupp i Mali att protestera kraftigt. Hultqvist har skrivit brev till sin motsvarighet som minister i Mali och varnat för ett sådant avtal.
– Det skulle riskera att få seriösa konsekvenser när det gäller det fortsatta stödet, säger Hultqvist.
Enligt honom är ett liknande brev på gång från bland andra Frankrike, Tjeckien, Storbritannien och Danmark.
– Det som är viktigt är att de mått och steg vi vidtar, görs gemensamt, säger Hultqvist.
