Tårgas mot demonstranter i oroligt Hongkong

Nya protester har brutit ut i Hongkong, där ett förbud mot att vanära Kinas nationalsång debatteras. Kravallpolis har slagit en ring runt parlamentsbyggnaden och försöker skingra demonstranter med tårgas.

Kravallutrustad polis utanför parlamentshuset i Hongkong under onsdagen.

Kravallutrustad polis utanför parlamentshuset i Hongkong under onsdagen.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

Brott & Straff2020-05-27 09:20

Gatubilden i centrala Hongkong präglas under onsdagen av tusentals poliser, som övervakar alla försök att demonstrera mot de styrande. Enligt uppgifter i The Times är så många som 10 000 poliser ute på gatorna för att hindra nya protester. Dessutom är ett antal tunnelbanestationer avstängda.

Myndigheterna har satt upp en två meter hög, vattenfylld barriär kring det lokala parlamentet, som i dag debatterar ett planerat förbud mot att vanära Kinas nationalsång.

Vid 11-tiden på förmiddagen, lokal tid, såg insatsen ut att ha lyckats i sitt syfte, men några timmar senare uppstod oroligheter.

I en offensiv mot demonstranter som samlats använder polisen bland annat tårgas och pepparsprej, rapporterar vittnen från centrala Hongkong. Enligt Reuters försöker polisen få bort demonstranter från en gata som ockuperats.

– Det är i praktiken som ett utegångsförbud, säger demokratiaktivisten Nathan Law till AFP.

– De styrande måste förstå att människor är förbannade.

Ska förbjuda separatism

Att visa bristande respekt för Kinas nationalsång, "De frivilligas marsch", ska kunna ge upp till tre års fängelse enligt lagförslaget. Bakgrunden är att Peking upprörts över att hongkongbor, framför allt fotbollsfans, buat under nationalsången för att visa sitt missnöje med kommuniststyret.

Förslaget har tidigare utlöst slagsmål i parlamentet, där bara en del av politikerna utses genom allmänna val vilket hindrat prodemokratiska ledamöter från att nå majoritet.

De har dock kunnat förhala processen. Men efter en tredje debatt i kammaren om lagen, planerad att ske nästa vecka, väntas lagen kunna röstas igenom.

Den prodemokratiska rörelsen ser lagen som ytterligare ett sätt för Peking att begränsa de friheter som hongkongborna åtnjuter.

Säkerhetslagar oroar

Många är särskilt oroliga över att centralstyret samtidigt planerar att tvinga igenom nya säkerhetslagar i Hongkong. Officiellt syftar lagarna till att bland annat stoppa separatism, omstörtande verksamhet och terrorism. En följd kan bli att kinesisk säkerhetstjänst för första gången öppet kan upprätta enheter i staden, som i samband med överlämnandet från Storbritannien 1997 lovades en relativt hög grad av autonomi.

Hongkongs chefsminister Carrie Lam hävdar att lagarna inte kommer att inkräkta på hongkongbornas friheter. Men Peking har ännu inte lagt fram de exakta ordalydelserna i lagarna, som man utarbetar över huvudet på Hongkong.

Planerna på att tvinga igenom lagstiftningen utlöste i söndags de första mer omfattande oroligheterna i Hongkong på flera månader då polis använde tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranter – händelser som väckt minnen från de ofta våldsamma protester som skakade staden under stora delar av 2019.

Trump hotar med "någonting"

USA:s president Donald Trump sade på tisdagen att USA följer utvecklingen i Hongkong. Han ville inte säga om landet planerar någon form av sanktioner mot Kina, men betonade att "någonting" kommer att ske.

– Och jag tror att ni kommer att tycka att det är intressanta saker. Det är något ni kommer att höra talas om innan veckan är slut, sade han på en presskonferens.

Rättad: I en tidigare version angavs fel ämne för dagens parlamentsdebatt.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. De tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!