I Frössvik strax utanför Björkfors skiner solen från en klarblå himmel när vi svänger upp på grusvägen mot Bengt "Sammel" Samuelssons hus.
Utanför det röda huset med vita knutar står Sammel och den dansksvenska gårdshunden Malte och hälsar oss välkomna. Längre upp på gårdsplanen speglar sig solen i den blanka lacken på en veteranlastbil.
Just veteranfordon är något Sammel brunnit för de senaste 30 åren och många olika fordon har passerat hans garage.
– Jag körde mycket rally i min ungdom, så fordonsintresset har alltid funnits, men senare började jag intressera mig för veteranfordon och har hunnit äga ganska många genom åren.
Det senaste projektet, en Scania L 76 från 1964, var från början en försvarsbil som ursprungligen användes för att forsla luftvärnsrobotar, så kallade Bloodhounds, under 60-talet.
– Sedan hamnade den hos någon kille i Härnösand som skulle göra om den till en A-traktor, men projektet drog ut på tiden och han hann ta riktigt körkort innan det blev av. Efter det hamnade lastbilen i Falerum och sedan fick jag nys om den och köpte den osedd i vintras. Jag skulle bara ha den, skrattar Sammel.
Sedan lastbilen hamnade i hans ägo har en hel del hänt.
– Framförallt har jag gjort mycket småreparationer och servat bilen, men det som många reagerar på är väl att jag har byggt om bakdelen på lastbilen till en altan, ler han.
I samband med alla bilträffar han besöker får han många glada tillrop och nyfikna kommentarer.
– Det var en rolig idé som jag ville genomföra och nu har vi aldrig brist på sittplatser när det är dags för fika. Dessutom träffar jag mycket trevligt folk när jag är ute på bilträffar och det är alltid någon som vill komma upp till altanen och småprata en stund.
Snart är dock säsongen för bilträffar över, men då hägrar säsongen för Sammels andra stora intresse: jakt.
– Jag började jaga när jag var i 30-årsåldern och skaffade snart egna jakthundar. Sen blev jag ordentligt jaktbiten och har inte mindre än 62 älgar på mitt samvete. Numera är jag med i ett jaktlag för pensionärer och vi ses två gånger i veckan och har mycket roligt ihop.
För ungefär tre år sedan började Sammel märka att han började få svårt att gå längre sträckor, något han tidigare alltid kunnat göra utan problem.
– Jag gick till läkaren och fick diagnosen neuropati. Fötterna styr inte helt enkelt och nu åker jag elmoppe vart jag än ska. Vad gäller jakten så blir det såklart svårare för mig att hänga med i skogen, men jag hittar sätt att vara med ändå, säger han.
Han kan dra sig till minnes tre olyckor där hans rygg har tagit stryk, men han vet inte om de tillfällena kan ha någon direkt koppling till diagnosen.
– Dels från när jag körde rally, och dels från tiden då jag arbetade i skogen med skogsmaskiner. Såna olyckor ger följdskador.
Sjukdomen är dock ingenting som hindrar honom från att leva sitt liv som vanligt.
– Jag meckar med mina bilar, åker på bilträffar och jagar, men allra mest njuter jag av att vara här hemma i Frössvik.
Innan han blev pensionär arbetade han bland annat som maskindemonstratör för Lantmännen och fick åka land och rike runt för att visa upp de olika maskinerna.
– Jag snittade säkert runt 200 hotellnätter per år, så jag känner att jag har rest färdigt och trivs ganska bra med att bara vara hemikring, säger Sammel och skrattar.