– De är som katter, trivs de så rymmer de inte. Sen är de alltid tillsammans också, så ser man en av dem vet man att de andra är i närheten.

Det berättar Stefanie Kalus om de udda familjemedlemmarna som betar i hennes och maken Michael Kalus trädgård. Det hela började med Stefanies intresse för att spinna. När den sträva och stickiga fårullen började göra ont i händerna beställde hon hem lite alpackaull.

– Att börja spinna med alpackaull var som semester för händerna berättar hon.

Nu är det fem år sedan paret köpte sina egna alpackor. Tre stycken, i tre olika färger och med tre olika personligheter. De är alltid tillsammans, tätt tätt som en egen enhet rör de sig från ena sidan av trädgården till den andra. De har ingen hage, bara en liten lada att gå in i när det blir kallare. Men mest rör de sig fritt ute.

– De ligger lite överallt i trädgården, men oftast är de under vår altan eller på favoritplatsen under köksfönstret, berättar Stefanie.

Paret Kalus är dock inte unika med sina alpackor. De kamelsläktade djuren har enligt Svenska Alpackaföreningen ökat i Sverige. Ofta är det just den mjuka, lätta och allergivänliga ullen som lockar. Stefanies intresse för att spinna har dock svalnat och hon och Michael drömmer om att resa, vilket blir svårt med tre alpackor. Idag är de därför till salu, såklart endast tillsammans.

– Vi kommer att sakna dem, men det ska bli skönt att inte vara så bunden, säger Stefanie Kalus.