Spana in – i familjens galna igloovilla

Linnea Salbark är "leransvarig" i bygget. Här lagar hon sprickor som uppstår när leran torkar. Varje vägg består av tre till fem lager lera.
Linnea Salbark är "leransvarig" i bygget. Här lagar hon sprickor som uppstår när leran torkar. Varje vägg består av tre till fem lager lera.

Likt en svart igloo som växer fram ur grönskan breder familjen Salbarks hus ut sig i höstsolen. Snart kommer gräset att växa över taket och då blir boendet än mer ett med naturen.

Bostad 27 september 2018 21:00

Den trogna läsaren av bostadssidorna minns säkert att vi skrev om Per och Linneas hus i maj för två år sedan. Då fanns inte mycket mer än ett skal och en gigantisk ek i hjärtat av byggnaden. Otaliga arbetstimmar har passerat sedan dess. Inte riktigt lika svårräknade är de timmar som är kvar, även om de är många.

När vi hälsar på för andra reportagedelen av tre har familjen just färdigställt barnen Teklas och Kaspers rum.

Huset är utformat som en stor åtta, med ett luftigt runt, allrum i den nedre cirkeln. Golven i det blivande vardagsrummet, köket och sovrummet består fortfarande av lera som håller på att torka, men det närmar sig – inflyttningen är inte alltför avlägsen, det går att föreställa sig hur det kommer att se ut och det är fritt fram att börja köpa inredningsprylar.

– Vi har olika arbetsnamn på många av rummen och ett som är lite övergripande för hela projektet är ”hej kom och hjälp mig”, säger Linnea och skrattar. Det brukar Per ta till när han tycker att jag har handlat allt för konstiga saker på loppisar och auktioner.

Vi rundar huset för att gå in via groventrén. Utanför dörren sticker gula strån fram ur väggen och synliggör den speciella konstruktionen. Väggarna är byggda av lera och halm. Halmen kommer från Åtvidaberg och Borensberg medan leran faktiskt är än mer lokal. Den plockas upp ur marken bara ett 50-tal meter från huset.

– Det är blålera, lik den man hade i förskolan när vi var små och vi har förstås tur att det finns så mycket alldeles här intill, säger Linnea.

Den genuina byggtekniken är mer vanlig på Kreta och i Österrike och därifrån kom experter för att hjälpa till i inledningsskedet av bygget för fyra år sedan.

– De är imponerade av lerans kvalitet, de säger att det är den bästa de har jobbat med, säger Per.

Innan leran blir byggmaterial blandas den med olika mängd sand, beroende på vilket skikt på väggen den utgör. Varje vägg består av mellan tre och fem lager och när allt är färdigt och leran väl har torkat ska väggarna målas med äggoljetempera.

– Det är en av få miljövänliga färger som fungerar på lera, säger Per. Färgen måste ju släppa igenom fukt och när man vill vara så miljömedvetna som vi så är utbudet väldigt begränsat.

Vi kliver in genom dörren till groventrén, med arbetsnamnet ”tema lump”. Namnet kommer kort och gott av lumppappen på en av väggarna i rummet. Enligt en beprövad teknik från 1700-talet river Per och Linnea rutor och tapetserar på väggen.

Ljuset flödar in från ett stort oformligt fönster, byggt av återanvända isoleringskassetter och en ram av grenar från den stora eken i husets mitt. Fönsterbrädet har Per byggt av en tall från skogsägorna.

I entrén finns också en liten toalett och där väntar en lampa från en återbruksbutik i Göteborg och en kommod från en auktion i Nyköping på att komma på plats.

Värmepumpen har just installerats och på sikt ska hela huset få golvvärme.

Rundturen fortsätter genom allrummet och Linnea pekar ut var köket ska vara och vilken del som blir vardagsrum. En dörr i köksdelen leder in till två stora skafferier, ett kallt och ett varmt, som går under arbetsnamnet ”bland slott och herresäten”.

– Vi ska måla golvet i vackra fyrkantsmönster och ha kantband på fina hyllor. Så tänker jag mig ett herrgårdsskafferi, säger Linnea.

Vi rundar den mäktiga eken och fortsätter in i det blivande badrummet. Här finns en rejält tilltagen dusch med plats för två, toalett, handfat och i andra änden ett badkar. Här ska dessutom bli en dörr ut till ett spabad under stjärnorna.

Ett fiffigt inslag i badrummet är ett inkast för smutstvätt. En lucka av den modell som satt i sopnedkasten i trapphus på 70-talet ska skruvas fast i väggen och sedan är det bara att kasta in strumporna innan man hoppar i badet.

En trappa upp ligger barnens rum. Kasper är 9 år och har fått en säng som liknar en borg med myshörna på ”övervåningen”. Tekla är 6 och har en låda full av mjukdjur, en klättervägg och en självvald svart tapet med vita dödskallar.

Utanför rummen går en stor balkong längs den rundade väggen. Här ska bli plats för tv-soffa och dessutom ett kombinerat kontor och pysselrum.

En stor, stor koffert som i själva verket är en resegarderob, fyndad på auktion, står här i väntan på sin plats. Tillsammans med en afrikansk trumma och lite andra attiraljer, nyinköpta men med många år på nacken, ska den flytta en våning ner, till hallen med temat ”brittisk gentleman på resa”.

Vi går ut igen och klättrar upp på taket med hjälp av ett rep. Till nästa sommar kommer här att växa gräs och förvandla den svarta iglon som just nu är täckt av 600 kvadratmeter gummimatta, till en naturskön kulle.

Här är förstås fint att sitta redan nu, och titta ut över ängarna, träden och trädgårdslandet. En stunds paus och reflektion över byggarbetet som påbörjades i idéstadiet redan 2014.

– Det har varit så mycket jobb hela tiden att det varit svårt att ens föreställa sig att det ska bli färdigt, säger Linnea.

Men nu närmar det sig, som sagt.

Här näst ska groventrén göras helt färdig.

– Sedan ska vi ta ett rum i taget, det är nog rätt taktik.

Om allt går enligt planerna flyttar familjen in till jul.

Här bor:

Per, 36, Linnéa, 36, och barnen Kasper, 9 och Tekla, 6.

Huset ligger i Kojtet, utanför Skeda Udde, söder om Linköping. Det blir 190 kvadratmeter stort och är utformat som en gigantisk 8 med två huskroppar. Taket är ett så kallat rundhustak med trästockar som staplas på varandra i ring för att tillsammans bära takets vikt.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa