– Jag har saknat nötkreatur helt enkelt, berättar Håkan Jonsson, som både är uppväxt med kor och har jobbat i över 12 år på mjölkgård tidigare.
För fyra år sedan började han sätta upp en liten besättning med dikor av rasen Hereford. Inom fem år räknar han med att ha en fulltalig besättning på 30 kor, som alla föder i genomsnitt en kalv per år. Det ska resultera i att 30 nötkreatur kan slaktas i företagets egna slakteri och sedan säljas av företaget.
– Det är flera orsaker som gör att det är helt rätt i tiden att sätta igång. Jag har betesmark, för den kan jag inte använda till grisarna för då blir den förstörd, och jag producerar fodret vare sig jag har nötkreaturen eller inte, säger han.
– Skulle afrikansk svinpest komma, vilket vi naturligtvis hoppas att det inte gör, då är jag rökt för då kan man inte ha utegrisar och jag har inga slaktsvinsstall. De resurserna finns inte så att jag kan sluta med grisar helt tvärt och bygga upp med nöt istället, utan jag måste ligga steget före.
Kan det bli fler kor än grisar i framtiden?
– Det kan det absolut bli om det händer något. Men grisar är mitt kall, det måste jag fortsätta med och ser ingen som helst anledning att sluta med. Det skulle vara om yttre omständigheter gör det omöjligt, men är det mig det hänger på så kommer det finnas grisar så länge jag är verksam.
Håkan Jonsson ser tillbaka på ett år som varit kämpigt bitvis.
– Det är så mycket som har hänt i år så det är nästan så man skulle kunna sätta upp en "Till salu"-skylt under vissa tunga dagar. Men, nej, nu är jag tillräckligt gammal för att tycka att det är det här jag ska göra, så då krånglar jag mig väl igenom det.
Pandemin har ställt till det på så vis att det har varit mycket sjukskrivningar och vab hos hans personal, vilket gör det svårt att planera. Nu slutar också en styckare, och att hitta en ny är inte helt enkelt, menar Jonsson.
Stigande priser på packmaterial har gjort att han behövt höja priset på köttet. Inom kort löper ett foderavtal ut och det gör att foderpriset stiger rejält.
– Det är ett riktigt knä i skrevet rent ut sagt, 25 procent upp på fodret och för grisarna är ju fodret en så stor del.
Men en positiv sak är att intresset för köttet som säljs på gården har ökat rejält de senaste åren.
– Det är fantastiskt, hemförsäljningen har nära nog dubblats på två år.