– Det är fantastiskt roligt, en av målsättningarna vi hade när vi blev beviljade pengar av Leader var att vi skulle hitta andra finansiärer och det har vi gjort nu, säger säger Jakob Käll i Djursdala samhällsförening.
Djursdala är en bygd som till skillnad från många andra områden ligger väl i framkant vad gäller fiberutbyggnad och det långt före kopparnätet försvunnit.
– Vi har fortfarande kopparnät men det är en tidsfråga innan det läggs ner, säger Jakob Käll.
I fiberprojektet ville man se hur bredbandet och den digitala tekniken kan stärka, utveckla men också öka gemenskapen och öka attraktiviteten i en bygd och på så vis öka inflyttningen.
I den strävan kontaktades Högskolan i Jönköping vars forskare som blev intresserade av Djursdalabornas drivkraft att hålla bygden levande.
– Vi har hela tiden sagt att vi inte vill utgå från tekniska prylar utan mer på vad folket vill med det digitala. Vi tänkte i början på hälso- och sjukvård men det har utvecklats till sammanhållning och annat som är viktigt i en bygd.
I den förstudie som Leader stöttat har bland annat intervjuer gjorts med ett antal bygdebor. De intervjuade skiljer sig i både åldrar och bakgrunder.
– Vi har tittat på en uppföljning av det. Vilken självbild som finns och om man vill bo kvar. Vi har ett antal frågor som vi vill ställa, säger Jakob Käll.
I dagarna beviljades sju forskningsprogram av totalt 117 ansökningar pengar. Högskolan i Jönköping fick 26,6 miljoner kronor vilket gör att forskningsstudien kring Djursdala kan utvecklas.
– Det är jätteroligt och det verkar finnas ett stort intresse. Tanken är att utveckla de idéer som finns och jag tycker det var modigt av Leader att de vågade satsa på den här idén, säger Marlene Ockander vid Högskolan i Jönköping.
Att initiativet kom underifrån, från samhällsföreningen, ser hon som en styrka och det väckte också forskarnas intresse.
Hon tror att projektet kommer sätta fingret på hur viktig digitalisering är.
– Myndigheter och andra satsar stort på tillgänglighet men det kan till slut bli en demokratifråga om en del av medborgarna inte kan nyttja servicen. Då finns det risk att man gör en uppdelning av människor, befarar hon.