"När man är mitt i det så rullar det bara på. Men det är nyttigt att titta när man får upp minnen i telefonen "det här gjorde ni för fem år sedan". Då ser man att det hänt mycket", säger Cecilia Fransson.
Historien började för snart 13 år sedan då Linköpingsborna Cecilia och Ulf Fransson på kul åkte och tittade på ett gammalt soldattorp som låg ute till salu. De förälskade sig i platsen och huset blev deras. Till en början var det somrarna som spenderades vid Marstad men sedan började en önskan om att bo permanent. De ville bevara det gamla torpet med sin historia så började istället drömma om att bygga ett upp till hus på gården. Ett ekohus med så mycket naturmaterial som möjligt. Nu fem år senare återstår bara några detaljer.
– Själva boningshuset är i princip färdigt. Alla rummen är klara, sedan har vi bara lite på utsidan kvar. Så nu har vi tagit tag i trädgården mellan husen. Det ska bli vårens och försommarens projekt. Sedan har vi nu får så då kommer vi behöva ett fårhus också. Så vi blir nog aldrig helt klara här på gården. Utan kommer fortsätta så länge vi orkar och tycker det är roligt. Det är en kreativ del av livet.
Men att bygga upp sitt hem utöver det ordinarie arbetet som förskolelärare respektive elingenjör och samtidigt ta hand om sina tre barn berättar Cecilia Fransson också har varit en utmaning.
– Jag vet inte hur vi fått tid till det. Vi har försökt att inte stressa utan har tagit en etapp i taget. Sedan har vi försökt göra barnen så delaktiga som möjligt så att de har fått vara med och bygga när de velat. När vi tidigare haft föräldraledigt har vi också kunnat maxa somrarna här.
Ekohuset är byggt med så naturvänliga material som möjligt och till hösten kommer Cecilia och Ulf Fransson hålla föredrag på Näktergalen om hållbart byggande.
Däremot har det till stor del handlar om prioriteringar.
– Det är andra saker som blir eftersatta när man håller på och bygger. Emellanåt är resten av huset kaos för att man inte hinner med det andra. Sedan får man panik och får ha ett uppsamlingsheat. Men den största utmaningen har nog varit alla val och att man ofta vill mer än vad man hinner med. Vissa saker får man helt enkelt rationalisera bort.
Första helgen i maj öppar familjen upp gården. Då är familjer välkomna att komma och klappa på lamm.
Nu i början av maj öppnar familjen för första gången upp Ekobygget hällen (som de kallar sin gård) och arrangerar lammklappning.
– Det är inte för ekonomisk vinning utan det är bara en rolig grej. Jag skulle vilja att barn ifrån stan får komma ut och får se hur djuren bor. Och i förlängningen kanske var maten kommer ifrån. Så vi tänker att vi kokar kaffe och bakar lite kaka så får man komma hit och köpa lite billig fika och uppleva livet på landet.
"En vän till mig har haft lammklappning i många år och vi skaffade får förra sommaren. Då kläcktes idén att vi kanske också skulle ha det", säger Cecilia Fransson.
Om det blir fler gånger än helgen 3-4 maj är osäkert.
– Ingen aning. Jag tänker att det här är som en tester för att se om det är någon som kommer över huvud taget. Blir det uppskattat kan jag absolut tänka mig att ha det fler gånger.
Har ni som målsättning att kunna försörja er på gården på sikt?
– Nej, inte som huvudinkomst, det är inte tanken. Vi har ingen verksamhet eller så på gården. Utan i sommar hyr vi ut torpet som vi hade från början. Och det finns en liten dröm om att i framtiden kunna hålla små events, men det är ingen konkret tanke ännu.
Vad har ni för vision framåt?
– Att njuta av att vi har ett färdigt hus och ta tag i trädgården. Och att få bo kvar här så länge som möjligt. Många i vår ålder säljer hus och flyttar in till stan för att det ska vara lätt sen när man blir äldre. Men vi gör lite tvärtom.
På gården bor katten Ivan, får och höns. Förhoppnignen är att det snart även ska komma kycklingar och tusentals bin.