Allt med Barnfilmbyn började egentligen 2009 då nyinflyttade Anna Mellergård, som brinner för kultur, kom in på Emilkraften och tyckte att något borde göras för att förvalta kulturarvet efter filminspelningarna av Emilfilmerna.
Ett projekt skapades men vägen framåt var lång.
En avgörande dörröppnare blev förre finansministern Allan Larsson. Han fick höra Anna Mellergård berätta om idén och tyckte den var fantastisk.
Med sina kontakter och sin erfarenhet från kulturprojekt på Gotland röjdes många hinder för projektgruppen.
Nu håller idén på att bli verklighet och det på en ort som drabbats av en rad smygande nedskärningar och indragningar under en lång serie av år.
Barnfilmbyn ska göra bygden mer attraktiv och tillföra flera nya arbetstillfällen.
En stor styrka i satsningen är det lokala engagemanget, inte minst i antalet sålda aktier.
- Nu har vi gjort en nyemission av aktier. I det ingår en fribiljett livet ut, säger projektledare Robert Glader.
Bidrag
Den strävsamma och mest ovissa delen av projektet har varit att hitta tunga finansiärer som vågat satsa. Det föll i vintras på plats. Uppdrag har fördelats och eldsjälarna kan nu börja ta del av frukten av allt arbete då den synliga delen snart tar vid.
Invid riksväg 40 intill Spilhammar-området ska ett nytt hus för Barnfilmbyn byggas.
Johnny Grauengaard, från arkitektfirman BSV, säger att det nu återstår några ”speciella streck” innan bygglovshandlingarna kan lämnas in.
Själv är han nästan lyrisk över uppdraget i skogsmiljön.
- Man kan lätt bli hemmablind men för mig som dansk är den här miljö fantastisk, säger han om skogsområdet mellan Vallersvik och Spilhammar.
Han blev sittandes framför Emilfilmerna som liten, hans starkaste minne är då Emil räddar livet på Alfred genom att ta honom till doktorn i Mariannelund.
- Jag var en av dem som inte visste om Mariannelund fanns och nu står jag här, förklarade han.
Att naturen ska invaggas i miljön, precis som i Astrids filmer, har varit av stor vikt. Därför planeras en parkering med grus, ingen asfalterad ”Ica-parkering”. Ett lekområde för mindre barn, en utomhusscen i skogsmiljön är andra tankar.
Fler möjligheter
Ett fastighetsbolag med bolagen Snickarboa, Peab och kommunens egna industribyggnadsbolag är under bildande och avsikten är att man ska köpa 17 000 kvadratmeter av kommunen. Förutom Barnfilmbyns ytor avses det finnas ytor för annan verksamhet där byggandet av exempelvis ett hotell eller stugby eller annan verksamhet kan bli möjligt.
Arbetet med att bygga om infarterna till området inleds nu liksom olika förarbeten inför en byggstart.
Målsättningen är att första spadtaget för själva fastigheten ska kunna tas efter semestern.
Håller tidskalkylen ska bygget vara så pass klart i februari att de publika utställningarna kan börja byggas.
Ing-Marie Halling, som är museichef för Abba-museet involverades i projektet 2014. Först som rådgivare men sedan i styrelsen och som utställningsproducent.
Hon berättar att i varje miljö kommer det att finnas en film och rörliga moment för besökarna att se.
- Jag vill försöka få besökarna att känna aha-upplevelser och få de unga att våga själva.
Men Filmernas hus kommer att bli mer än bara utställningar.
Satsningen på barn och ungdomar är tydlig och en nisch man nu ämnar satsa på är att besökarna, företrädesvis barn, själva ska kunna träda in i rampljuset och spela in sin alldeles egna film.
Möjligheterna är många om ekonomin tillåter. En vision är att bli en nod för svensk barnfilm, ordna filmfestivaler, arrangera filmcamp med mera.
En viktig del är att pengarna ska gå tillbaka till verksamheten och inte läggas någon annanstans utan komma bygden till nytta.
Målet är att invigning ske om ett år.
Vid kick-offen under måndagen deltog bland annat representanter för flera kommuner och regionen samt olika verksamheter och branscher som är och kommer vara involverade.
På kvällen var det öppet hus för allmänheten.
