Anitha tränade bort sin svåra värk

Anitha Leidefors utrålar glädje, energi och verkar vara rena hälsan. Men så har det långt ifrån varit under många år.
Allt började en dag 1989 när hon var på väg hem från jobbet. Hon råkade ramla omkull på den hala vägen.
- Jag ramlade och hörde redan i fallet att det hände något med ryggen. Jag var uppe i luften och landade direkt på ryggen och skadade nacken.
Anitha lyckades ta sig upp och envist hasade hon sig hem genom Kvillsfors, via staket och lyktstolpar.
- Sedan när jag kom hem kom smärtan, säger hon.
På sjukhuset konstaterades en fraktur på en kota i ländryggen.

Kronisk smärta
Innan fallolyckan hade hon inte haft något besvär av värk och inte känt av ryggont. Det skulle hon få nu.
- Jag fick en fruktansvärd värk. Jag fick morfin och alvedon men jag fick så småningom öka upp styrkan på morfinen då smärtan tilltog.
Hon fick ett träningsprogram, akupunktur och gjorde ultraljudsbehandling, för att öka blodcirkulationen. Men det hjälpte inte utan smärtan spred sig och blev kronisk.
Med värken och den stress hon upplevde att bli sjuk, försvårades även hennes astma och allergi betydligt.
Den ena åkomman efter den andra lades på. Hon fick diskbråck i nacken, bröstryggen och i ländryggen...
Lägg sedan till tennisarmbåge och att hon fick genomgå en operation, en så kallad artroscopi i båda knäna, för att hon hade så mycket värk.
- Tidigare hade jag också fått en massa kortisonblockader, konstgjord tuppkamsgelé och andra antiinflammatoriska preparat. Jag fick dessutom migrän och det var inte ovanligt den kom två, tre gånger i veckan, säger hon om den dystra tillvaron.

Nervsmärta
- När jag fått alla diagnoser fick jag även nervsmärta i ansiktet och i ländryggen. Det kan man få när man haft långvarig smärta. Nervsmärta gör otroligt ont, förklarar hon.
Blockader, kortison som sprutades in gavs samtididigt som hon fick nya mediciner för nervsmärtorna.
- Jag var aldrig smärtfri, berättar hon om den hemska tiden som dock skulle bli än svartare.