Från och med i höst serveras det bara lättmjölk och mager ost i kommunens skolor. Mellanmjölk används bara i matlagningen.
Det är ett sätt att motverka barnfettman.
- Barn behöver få i sig en halv liter mjölk per dag. Många tror att de blir tjocka av att dricka mjölk men det är fel, säger skolsköterska Irene Forsberg från Mariannelund.
Hon tillägger att hon anser att det bara är bra att skolorna bara serverar lättmjölk.
Fettet i mjölken kan barnen klara sig utan, det är näringsämnena som är de viktiga.
Men rent ekonomiskt är det inte bra för kommunen. Ju högre fetthalt det är i produkten, ju mer EU-bidrag får skolbespisningen.
- EU har väl inte riktigt hängt med i matdiskussionen, säger Bernhard Issal, ordförande i barn- och ungdomsutskottet.
Kommunens kostenhet får inte pengarna att räcka till och någonstans måste besparingarna göras.
7 augusti träffas kommunstyrelsen för att diskutera besparingsförslagen som kostenheten ska lämna till barn- och ungdomsutskottet.
- Någonstans var vi tvungna att spara pengar och vi fick föreslå det enda som vi överhuvudtaget kunde tänka oss, säger Malin Johansson, kommunens kostchef.
Förslaget är att gymnasieeleverna inte ska få någon mat på fredagar, vilket hänger på att de i så fall måste sluta tidigare den dagen.
Linnéskolans elever kan få äta på Prästängsskolan om det beslutas att deras kök stängs och Ingatorpseleverna kan få äta i en gammal matsal på Solgården.
Genom detta förslaget skulle kommunen både spara pengar genom att säga upp personal och få minskade livsmedelskostnader.
Och det är just ökade livsmedelskostnader som är det största skälet till att budgeten inte håller.
- För något år sedan låg livsmedelskostnaderna under tio kronor per portion, men nu ligger kostnaden på 11,50-12 kronor, säger Berhard Issal.
Han har ännu inte hunnit titta på kostenhetens besparingsförslag men vet att de behöver spara en miljon kronor för att klara ekonomin. På något sätt ska detta lösas och kommunens blickar riktas främst mot skolorna.
- Äldreomsorgen har tidigare varit hårt drabbad så där vill vi inte spara mer pengar. Många på äldreboendena har andra behov och behöver speciell näringsrik mat. De är också helinackorderade och det blir helt andra kostnader om man jämför med skolorna, säger Malin Johansson.
Barn och ungdomsutskottet ska i augusti svara på om besparingsförslagen är möjliga att genomföra.
- Vi ska lyssna på åtgärderna och går inte det får vi föra till mer pengar. Kommunen har ändå 700 miljoner kronor och skulle förslaget inte fungera får vi ta pengar någon annanstans ifrån, säger Bernhard Issal och tillägger att det är viktigt att barnen får god och bra mat.
Sedan priserna på skolmaten höjdes från 35 till 50 kronor för de vuxna 2005 har lärarna valt att ta med matlåda i stället.