Efter Berlinmurens fall kom samarbete med EU allt mer på tal och i Sverige inleddes förhandlingar om medlemskap i början på 1990-talet. Efter folkomröstningen blev Sverige medlem i EU 1995.
Det ökade internationella intresset visade sig även på kommunal nivå lite varstans. Eksjö kommun ar inte sämre. Eksjö ville främja möjligheten för unga att möta personer från andra länder, kulturer och kunskaper i språk.
1995 tecknade Eksjö kommun vänortsutbyte med tyska Neuäss och året efter kom polska staden Barlinek. Några år senare utökades det med utbyten med Schnerverdingen i Tyskland och Aerö i Danmark.
Säga upp avtal
Efter förslag från ledningsutskottet i kommunen att revidera kommunens internationella policy kan nu dessa vänortsavtal komma att lösas upp.
- Omvärlden har förändrats. Nu är det inte som det var förut och det finns andra utbyten. Många av ungdomarna har varit utomlands eller känner till omvärlden på andra sätt, förklarar Carina Lindström (M), vice ordförande i ledningsutskottet.
Med förändringen öppnar man upp för ett fortsatt samarbete men då i föreningsform. Samtidigt låser man inte fast sig till enbart dessa orter.
Med den nya policyn finns möjlighet för exempelvis föreningar och skolor att söka bidrag att åka till andra orter eller länder.
- Förut har det varit väldigt svårt att få bidrag om man inte åkte till vänorterna. Det viktiga nu blir syftet med utbytet och inte vart man ska. Det känns som att det är ett steg i rätt riktning.
Tar mycket tid
Kommunen vill att samarbetet och utbytet ska skötas mer i föreningsform än vad som hittills skett, även om kommunen kan finnas med och hjälpa till på ett hörn.
Kostnadsmässigt tror Carina Lindström inte man kan krympa utgifterna för utbyten mer än till de 150 000 kronor som finns avsatta. Däremot skulle förändringen spara tid åt kommunen och sålunda även ekonomi.
- Det kostar mycket tid för både tjänstemän och kommunalråd, förklarar hon.
Dagens system har också visat sig vara lite tungrott. Det har inte alltid varit så lätt att hitta vare sig ledare eller ungdomar som vill följa med på den traditionella utbytesresan (som vanligtvis sker vid midsommar).
- Man ska inte behöva jaga folk utan det ska finnas ett behov, beskriver Carina Lindström.
Istället hoppas man på en efterfråga från där behovet finns.
Förslaget ska vidare i beslutsprocessen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.