Bruzaån och vattenspegeln i dammarna från Herrgårdsparken till Bobinen har hittills varit en självklarhet i Mariannelund. Här väljer många att promenera i den rofyllda miljön. Det har också varit vid dammluckorna folk samlats för att förundras över vattnets kraft vid olika översvämningar.
För ett par år sedan reparerades den övre dammen. En åtgärd som kostnadsmässigt landade på cirka 3,5 miljoner kronor där ett EU-projekt stöttade gällande fiskvägen.
Nu finns även ett renoveringsbehov av den nedre dammen.
– Det är kanske tio år sedan den reparerades sist, säger Peter Johansson på Emåförbundet.
Dammen är liten, en tredjedel jämfört med ytan i den större. Men kostnaden för att reparera den skulle ändå bli betydande. Både betonggjutning, fundament och dammluckor måste ses över.
Frågan kommunen ställer sig är därför om dammen ska få vara kvar i framtiden.
Nu i veckan har vyn förändrats betydligt vid dammen då dammluckorna öppnats och dammen tömts på vatten.
– Det går fort då dammen är så liten. Vi ska se hur området gestaltar sig och hur dammen ser ut. Den är i dåligt skick idag, säger Peter Johansson, när luckorna öppnats helt.
I går var kommunens samhällsbyggnadssektor, Eksjö Energi men även Emåförbundet på plats för att studera området, mäta nivåer och titta på olika alternativ.
Dammens fördelar och nackdelar ifråga ska nu utredas och det blir både en juridisk och ekonomisk frågeställning för kommunen att ta ställning till.
Kommunen är så kallad verksamhetsutövare och man äger sålunda frågan vad man vill göra och vilka investeringar man kan tänka sig.
I dag finns ingen lagligförklaring till dammen. Eftersom ingen vattendom finns kan kommunen framöver få ett krav från tillsynsmyndigheten att man ska ha laglig förklaring.
– Vi måste se om vårt hus innan vi får ett föreläggande.
Ansvarig
Samtidigt som det är en anläggning som saknar juridiskt tillstånd finns reparationsbehoven kvar. Dessutom har kommunen som verksamhetsutövare ett ansvar ut i fall något händer. Skulle det bli översvämningar och en dammlucka brister kan det få svåra följder nedströms.
Dessutom ska anläggningen och luckorna skötas, automatiskt eller inte, men det ska finnas en jour utifall att något måste åtgärdas. Då är frågan vem som kan göra det exempelvis en nyårsafton.
Tidigare skötte Bo Andersson, anställd på kommunen, mycket av de sysslorna och som ortsbo såg han till anläggningen titt som tätt. Sedan han gick i pension har frågan aktualiserats även om närboende privatpersoner hjälper till med vissa sysslor.
Alternativet till en lagligförklaring och nödvändig renovering är att ta bort dammen. Då slipper man den juridiska djungeln och kostnader för reparation och underhåll.
I tillståndsförfarandet krävs att man begär lagligförklaring eller en begäran att sänka dammen till lägsta nivå. Det senare kostar betydligt mindre.
Området kan därvid komma att bli en så kallad faunapassage med enbart strömvattennivå.
– Vi har mycket mindre av rinnande vattendrag än sjöar. För Bruzaån vore det fantastiskt om man gjorde så och det är utan tvekan bäst för faunan och arterna med en strömvattennivå, säger Peter Johansson.
Genom att ta bort dammen faller också en svår knäcknöt under flera år, hur man ska få till en fiskpassage. Det förorenade bruksområdet intill har hittills hämmat de åtgärderna.
Förslag finns att göra en fiskpassage mot Bobinen i stället.
– Det kommer isåfall bli oerhört dyrt och det måste ställas mot vartannat, säger Peter Johansson.
– Det finns olika fonder man kan söka för sådana här åtgärder för faunapassage och länsstyrelsen har också medel så förutsättningarna är ganska goda , säger han.
– Det skulle då kunna bli ett parkområde med en gångpromenad och sittbänkar. Det kunde bli ett besöksmål med kulturhistoria. Ska dammen däremot vara kvar måste vi titta på en annan lösning men det blir mycket dyrare, säger Peter Johansson.