Rut Stenberg föddes i huset intill arbetarbostäderna i Bruzaholm då farmor och farfar bodde i det huset.
- Men vi flyttade hit senare då det blev för trångt, säger hon om mellanhuset där hon tar emot skolklasserna.
- Jag önskar jag hade Ruts minne, berömmer Sonja Böttcher i föreningen Bruzaholms Bruksmuseum. Hon presenterar Rut och nämner att hon närmast fyller 90 år.
- Oj, hörs det bland ungdomarna. De lyssnar uppmärksammat på någon som faktiskt upplevt historien de nu få veta mer om. Några väljer att anteckna och en och annan dröjer sig kvar och vill veta mer.
För om det är någon som upplevt en tidsresa så är det Rut.
Hon berättar fritt ur minnet och har inga anteckningar. Många gånger är det gruppernas frågor som styr.
De tre husen hade vardera fyra lägenheter och två ungkarlsrum. Det var många flyttningar så hyresgästerna varierade.
- Det bodde några gamla också. De hade jobbat på bruket och fick bo kvar.
Lägenheterna bestod av ett kök och ett finrum.
- Men i finrummet var vi aldrig. Det användes bara när vi fick besök.

Allt frös
Huvudrummet var köket och här sov alla sex i hennes familj.
Värst var det när det var vinter och riktigt kallt och allt frös.
- Men det var lika för alla så man visste inget annat om, förklarar hon.
Hon berättar att hon, när hon var ung, tittade efter bilar, som då var ovanliga.
Något som får ungdomarna att skratta till, en verklighet så långt från deras egen vardag.
- Vattnen och avlopp drogs in 1945 men vi flyttade härifrån 1939.