Trots en grå morgon blev kvällen så där sommar som en sommarkväll bara ska vara. En kväll ämnad för Diggiloo och där Sjöängens långsträckta gräsmatta bjöd in till picknick och trevliga möten.
När showen körde igång var nog var eviga parkeringsplats i centrum och mer därtill upptagen. Besökarna är Diggiloo i Eksjö trogna och det är onekligen så att Diggiloo blivit Eksjö trogen också. Och alltid är det bra väder!
Tonight again öppnar och årets Diggiloogäng med Oscar Zia, Thomas Di Leva, Linda Bengtzing, Lasse Holm, Per Andersson, Jessica Andersson, Magnus Carlsson, Ace Wilder, Magnus Johansson, Linda Pritchard, Magnus Johansson och denna kvällen halva styrkan i duon Medina med Sami Rekik sjunger ”Tonight is so good” tillsammans med dansare och musiker.
Låttexten har spikat agendan och visst blir det en väldigt bra kväll.
Lasse Holm är tillbaka efter tre års bortavaro och kvällen innebär bland annat ett medley med ett knippe av alla de hits han producerat. Slagdängor som bitit sig fast och som spelats och sjungits vid en rad Diggiloo-evenemang tillsammans med annan musik från hela världen.
I år har det hunnit bli 14:e året på det som startade på försök som en skoj idé. En idé som svenska folket älskar.
En annan storhet inom svensk musik, Robban Broberg, som gick bort förra året, hyllas med ett potpurri av sina träffsäkra sånger.
I showen möts yngre och något äldre krafter. Visst känns det lite märkligt när Linda Bengtzings Alla flickor från 2006 är en av de första melodifestivallåtar som unge Oscar Zia minns.
Skapar magi
Oscar Zia melodifestivalbidrag Human skapar stor känsla i sommarkvällen. Detsamma gör Linda Pritchard i Purple Rain och Jessica Anderssons klara stämma i flera inslag.
Men ingen kan sätta den magin som Magnus Johansson gör. En man och hans trumpet förenar jord och himmel och de rosa molnen på himlen ler i kapp med publiken. Tiden stannar på något sätt och det bekräftas av applåderna efteråt som liksom aldrig vill ta slut.
Magnus Johansson är den enda artist som varit med alla 14 åren.
Tomas Di Leva sänder en kärleksraket till publiken och sjunger Vi har bara varandra. Han lutar sig mot gamla meriter och hans inslag känns tyvärr lite tjatiga och gör att showen som helhet tappar tempo.
Men sedan händer något. Helt plötsligt kommer han ut i kostym och sjunger en hyllningslåt till bortgångne David Bowie. Man behöver inte gilla David Bowie - det här var klockrent och en suverän tolkning.
En av dem som lyfter showen är komikern Per Andersson och när han studsar in i nätstrumpor och rosa gympadräkt som ”Famedansare” kan inte ens Lasse Holm hålla sig, utan viker sig av skratt.
En höjdare blir det också när Tomas Di leva kommer in på scen – i två exemplar – och småpratar med varandra. Den oäkta Di Leva är så klart Per Andersson som är en duktig imitatör.
Vid ett tillfälle dras Sussi Björling i publiken upp på scen och när hon senare under kvällen råkar lämna sin plats för att gå på toa, uppmärksammar Per Andersson detta. Hela Sjöängen upplyses var och vad hon ska göra. Han är spontankomiker ut i fingerspetsarna.
