Erik Öster driver Skullaryd Älgpark utanför Eksjö. När han en tidig morgon i våras var ute för att titta till älgarna i hängen upptäckte han att allt inte stod rätt till.
– Jag matar älgarna varje morgon och gick upp lite tidigare eftersom jag visste att de skulle kalva. Jag ville se till att allt var okej, men det var det inte. Mamman hade bara lämnat honom. Så möjligheten var att ta nappa upp honom själv, annars hade han inte klarat sig.
En 11kilo älgkalv, som senare döptes till Carl, hade fötts och sedan övergivits. För Erik gällde det att agera snabbt för kalven skulle få oddsen på sin sida.
– Jag behövde få tag på råmjölk som de behöver under första dygnet så jag åkte ner till Sands som har det nedfryst. När de är så små vet man inte hur det ska gå och det går inte riktigt säga när faran är över. Efter tre dagar är det bättre, efter en vecka ännu mer. Ju mer tiden gick desto troligare var det att han klarar sig.
Under de första veckorna krävde Carl omsyn dygnet runt så Erik fick ha med honom som en skugga vart han än gick. På nätterna fick han flytta in på en filt i sovrummet
– Han bodde hemma i två månader och behövde i början matas var tredje timme. Så det fanns många larm på telefonen och skulle man somna från väckte han en genom att pipa eller ställa sig upp. Det var nästan som att skaffa småbarn, tror jag, eftersom jag inte har några själv.
Precis som en hundvalp var Carl tvungen att lära sig att bli rumsren.
– Han kissade ju någon liter och det är inte så roligt att få på golvet så det fick han lära sig snabbt, berättar Erik och skrattar.
För en månad sedan fick den då två månader gamla kalven flytta ut från Eriks hus och börja vänja sig med att bo i hängen.
– I mitten av juli flyttade han ut till de andra älgarna och då bodde vi ihop ute i en och en halv vecka tillsammans med de andra älgarna.
Under de den tiden sov Erik i ett hästsläpp så att Carl kunde känna sig trygg under omställningen.
– Han fick vara utanför men kunde komma fram och nosa på en. Skulle han ha varit med inne skulle han bara ha ställt till och levt bus. Det var rätt spännande när man gick upp klockan fyra på morgonen och hade 11 älgar som stod och tittade på en.
Att Carl levt sin första tid delvis levt inomhus är något som Erik menar märks.
– Han har vindskydd som han bor under på natten så han är lite finare än de andra. Han är van att bo under tak med fyra väggar, nu bor han under tak med tre väggar så det är bara trestjärnigt. Han tycker att det är bättre med skydd från väder och vind och ha det torrt om huvudet.
Trots att kalven nu ska klara sig mer själv får han varje dag komma från hängen för att umgås med det tvåbenta släktet han är växt upp med.
– Han har inte flyttat hemifrån helt utan vill komma hem några timmar om dagen. Han är en älg men jag är mamma till honom. Eftersom jag inte blir rädd för det älgar brukar bli rädda för blir inte han det heller. Det gör honom speciell. Han kommer alltid vara som han är även om han inte kan stå i kassan längre utan får var ute med de andra älgarna.
Eriks nästa utmaning som älgförälder är att vänja Carl av med mjölken.
– Nu dricker han sex liter om dagen vid fyra tillfällen. För mig är det som att ha semester i jämförelse med hur det var. Nu i september ska han börja vänjas av. Samtidigt vill jag inte sluta med den för tidigt eftersom det är nu han ska göra en gigantisk viktökning med ett kilo per dag för att i slutet av oktober vara uppe i 150 kilo.
För Erik har de senaste månaderna bjudit på en unik livserfarenhet som varit både glädjande och uttröttande.
– Nu har jag testat på att vara mamma i tre månader. Det har varit en upplevelse. Man får ett annat perspektiv när man när man har någon mer att tänka på dygnet runt. Jag hoppas att jag inte behöver göra om det även om det varit roligt..
