Många blev strömlösa och var så även på måndagskvällen men stödgrupperna kallades aldrig ut.
- Om man inte ska använda stödgrupperna i en sådan här situation, när ska de då användas, undrar Karl-Erik Nilsson i Virserum
Stormen Egon drog över bygden under lördagen och natten till söndagen och samhällets känslighet för vädrets makter blev tydligt då stormen efterlämnade många utan ström och telefonförbindelser.
På måndagen handlade det fortfarande om cirka fem tusen abonnenter som hade mörkt och kallt.
Det var fortfarande mörkt i delar av Kråkshult, Karlstorp, Ökna, Övlandehult, Skirö, Skede, Stenberga, Pauliström, Hult och Höreda med flera platser.
Mitt på måndagen flyttades prognosen fram till tisdag innan åtskilliga skulle få tillbaka sin ström.
Samarbeta
På landsbygden har man varit van att samarbeta när samhällets funktioner inte riktigt hållt måttet.
Smålands Kraft hade tidigare stödgrupper men de hade mer eller mindre raderats ut genom ägarbyten av kraftbolaget.
Eon hade börjat diskutera behovet att införa en sådan resurs igen och att den kunde behövas blev Gudrun ett tydligt exempel på. Då samlades lokala krafter ihop. Tillsammans röjde man ledningar och vägar så att el- och telenätet kunde lagas betydligt snabbare.
Efter stormen Gudrun sjösattes lokala stödgrupper i LRF som Eon och Skanova kan kalla in vid behov av fel.
Ifrågasätter stödgruppernas existens
Varför ska det skapas stödgrupper när de inte nyttjas? Det frågar sig Alf Tagesson i Karlstorp och Karl-Erik Nilsson i Virserum som leder varsin av LRF stödgrupp. Vid stormen var de övertygade att grupperna skulle bli kallade. Det blev de inte. Nu ifrågasätter de stödgruppernas existens.
Alf Tagesson i Kulla är kritisk mot att stödgrupperna inte kontaktades. Strömmen mot Buskebo som här blir luftledning slocknade vid stormen.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter