- Gör vi ingenting åt vildsvinen nu så kommer vi att få stora problem framöver, säger Kenneth Larsson, som är ordförande i Höglandets klövvilt och rovdjursförvaltning.
Uppbökade åkrar, ängar och vallar och nya områden för varje natt. Att vara lantbrukare och plötsligt mötas av den synen är inte så roligt.
I Kråkshult blev problemen med vildsvin så stora i höstas att markägare och jägare gick samman för att satsa på större och gemensamma jakter. Det området har nu utökats med Bellö och delar av Karlstorp.
Vid något tillfälle har upp mot 50 skyttar deltagit och samarbetet har fungerat väldigt bra, att det nu uppmärksammats på andra håll, som ett föredömligt exempel.
- Vi hade 2 500 hektar vid första jakten. När vi slutade var vi uppe i 11 000 hektar, säger han.
Eftersom det hela bara blivit större och större, har man nubildat en förening. Cirka 180 vildsvin har skjutits på aktuellt område under ett par års tid men man har ändå minst fyra gånger för stor stam.
- Vi beräknar att vi har bortåt 500 vildsvin. På tusen hektar är tio till femton djur en lagom stor stam, säger han.
Vildsvin är ett förhållandevis nytt vilt för många jägare, samtidigt som stammen förökar sig snabbt.
- Rädslan för detta vilt beror ofta på att uppkomna problem inte tagits itu med vid rätt tidpunkt, vilket kan bero på att man inte har all kunskap som behövs om dem.
- I de bygder där grisarna får utvecklas ohejdat blir det omöjligt att bedriva traditionell mjölkproduktion med lönsamhet. En vildsvinsstam som inte utsätts för ett massivt jakttryck och som samtidigt utfodras är en katastrof för den traditionella jordbruksdriften, menar han.
Numera är det populärt att lägga ut mat till grisarna. Något som dock kan ge motsatt effekt om det sker för flitigt.
- Innan man börjar åtla vildsvinen och vräka ut mat, tänk till vad det kan få för följder och ta hänsyn till att man kanske bedriver jordbruk intill som man har som inkomstkälla, säger han.
Födotillgången styr utan tvekan populationens tillväxt.
- Man häver ut mat på de mest olämpliga platser i ivern att få skjuta en gris. Men ju mera man matar, desto fler grisar föder suggan. Med mindre mat och mycket svåråtkomlig sådan föds bara ett fåtal kultingar.
En mild vinter har gynnat och redan har ett flertal suggor med tiotalet kultingar vardera observerats.
Man räknar med att nuvarande vildsvinsstammar breder ut sig med några kilometer varje år.
Han anser att man gemensamt bör fastställa hur stor stam som ska accepteras och om man ska mata så bör det ske i skogsmark långt från grödor där djuren får en fredad zon utan jakt.
Det gäller att nå en balans mellan vad biotopen tål inom jordbrukslandskapet och stammens framtida storlek.
Kenneth Larsson klargör att vildsvinen verkligen har etablerat sig i de aktuella trakterna.
- Det ställer krav på oss som jägare och valet av hundar, säger han.