Minnen väcks på 50-talskurs

Det berättas minnen och skrattas åt det dråpliga. En kurs om 1950-talet väcker stort gemyt i PRO-föreningen i Mariannelund.

Sören Johansson, Gunnel Lycksell, Stig Johannesson, Berit Carlsson samt sittande kursledaren Gunhild Westerlund, Astrid Samuelsson, Britta Johansson, Daga Nordlund Johansson och Kerstin Nyrén dryftar många glada minnen från 1950-talet då de läser boken "Ung på 50-talet".

Sören Johansson, Gunnel Lycksell, Stig Johannesson, Berit Carlsson samt sittande kursledaren Gunhild Westerlund, Astrid Samuelsson, Britta Johansson, Daga Nordlund Johansson och Kerstin Nyrén dryftar många glada minnen från 1950-talet då de läser boken "Ung på 50-talet".

Foto:

Eksjö/Mariannelund2009-03-16 08:00


1950-talet var en brytningstid där välfärden och det moderna gjorde allt större intåg. Det var bara några år efter krigsslutet och Sverige hade det bra i jämförelse med många andra länder. Det var var inte sönderbombat och man behövde inte bygga upp samhället igen efter kriget. Andra länder behövde i sitt uppbyggnadsarbete mycket varor från Sverige, vilket skapade stort behov av arbetskraft.
Kerstin Gunnemark, docent i etnologi, har skrivit en bok om 50-talet utifrån en mängd berättelser från pensionärer, som alla upplevt tidsepoken.
De var då ungdomar eller unga vuxna.

Personlig lycka
Många av berättelserna i boken handlar om personlig lycka men också om svårigheter som måste övervinnas. Det handlar om framtidstro, flytt från landsbygden, jobb, bostäder, mode, nöje, gemenskap, danser i folkparker, bio, rockmusik och kläder, som oftast var viktiga inslag för 50-talets unga.
PRO-föreningen i Mariannelund har boken som grund i ett par studiecirklar för vilka Gunhild Westerlund är ledare. De flesta i studiecirkeln var i tonåren eller hade precis bildat familj på 1950-talet.
I en av studiecirklarna spänner födelseåren på deltagarna från 1926 fram tills 1948.
Några är bördiga från bygden medan andra har olika anledningar till att de numera är Mariannelundsbor.
En del har växt upp på landsbygden, andra i samhällen eller i städer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om