Under stormarna Gudrun och Per blev 730 000 respektive 400 000 elkunder i landet utan ström. Den kund som fick härda ut längst fick vänta 45 dygn på att få tillbaka strömmen.
Av E.ons en miljon kunder i Sverige drabbades 258 000 vid Gudrun och 180 000 vid Per.
Landsbygden runt Mariannelund blev hårt drabbat vid båda stormarna och inte var det därför så konstigt att det kom att bli fullsatt vid mötet i sockenstugan.
Många av de som kom är dessutom markägare, som berörs av de åtgärder för säkrare elleveranser, som E.on nu genomför.
- Vi vill få ett säkrare elnät med färre avbrott. En storm i veckan i den här blötan är inget roligt, konstaterade regionchef Conny Svensson.

200 mil blev skrot
Gudrun var en situation som kom att överraska många.
- Gudrun var en speciell händelse som vi inte ens varit i närheten av. Vi fick 200 mil ledning som bara blev skrot. Det gick på 1,4 miljarder att reparera efter Gudrun men ägarna hade bara ett krav, att kunderna skulle få ström så fort som möjligt.
Innan bolaget ens hann hämta andan kom stormen Per med närmare 900 miljoner i kostnad som följd.

Samverkan
E.on startade en dialog med olika samhällsintressen i samband med Gudrun. Redan innan hade man för avsikt att sätta igång de lokala stödgrupper som tidigare lagts ner. Man hade insett behovet och fördelarna med samverkan och lokalt kunnande.
Bolaget införde en dialog med kommunerna som man inte haft tidigare. Man skickade krisorganisatörer till kommuner och upprättade flera informationskontor i de hårdast drabbade områdena.
Därtill etablerades många så kallade el-öar, som kunde serva ett begränsat antal kunder i en svår situation.
Prognoserna på hemsidan förbättrades.
- Vi hade tidigare en prognossituation som inte var beredd. Vi trodde inte att en hemsida hade någon betydelse om man inte hade ström.
Det visade det sig dock att den hade, inte minst om de drabbade via exempelvis mobiltelefon, kunde nå andra som hade dator.