Människan har i stor utsträckning sig själv att skylla för att det blev översvämningar. Till exempel har Bruzaån sedan århundranden dämts upp, rätats ut och naturliga våtmarker längs ån har odlats upp. Vattenskadade idrottshallen i Mariannelund står på en gammal sankmark, dammägare missade att höja dammluckor i Silverdalen och så vidare. I stora delar av Mariannelunds och Ingatorpsbygden har mellan över 75 procent av våtmarkerna (som annars skulle ha tagit emot skyfallen) försvunnit under 1900-talet - genom utdikningar och sjösänkningar.