Torpapräst om livet i Kumlabunkern

Höstens sista föreläsning i församlingshemmet handlade om andlighet bakom fängelsemurar.
Truls Bernhold vill inte kalla sig fängelsepräst. Men präst är han och de senaste åren har han verkat bland fångarna i Kumlabunkern och där byggt upp en klosterliknande verksamhet.

Andligt innehåll
- Jag vill se om vi kunde starta en avdelning med meningsfullt och andligt innehåll för de hårdast dömda, förklarar Truls Bernhold och berättar att den andliga fängelseväckelsen handlar lite om kors och kristna symboler och mer om självkännedom och syndaförlåtelse.
Fångarna genomgår en 30 dagar lång seans med total tystnad som bygger på Ignatius andlighetsövningar (Ignatius var samtida med Luther men från början lekman inte munk).

Hundra paragrafer
Ignatius skrev ner flera hundra paragrafer om sin omvändelse till kristendomen och kom fram till att det viktigaste är att rannsaka sig själv och att lära känna vem man själv är.
- För att göra det måste du hålla käften, summerar Truls Bernhold.
Under de 30 dagarna får fångarna inte tala med varandra. Det finns ingen tv, ingen telefon, inga brev, ingen radio.
- Annars är risken att du smiter bort från dig själv, säger Truls Bernhold.
Enda samtalet sker en gång dagligen med Truls Bernhold som inte först och främst fokuserar på brottet fångarna dömts för utan på andra synder och synderna som ett livsmönster.

Alla har synder
- Vi har alla synder. Har jag inte svikit mina föräldrar till exempel, säger Truls Bernhold
- Det här är viktiga frågor för killarna i "klostret". Vi är inte fria på grund av mönster i våra liv, säger Truls Bernhold och tar upp pengar och girighet.
- Pengar i sig är inte ont men det är roten till allt ont. Det är något som griper tag som alkohol och narkotika, menar Truls Bernhold och berättar att han själv gick igenom Ignatius program med 30 dagars tystnad för att komma underfund med om han skulle försöka sig på att bli biskop. Han for till en ensam plats på engelska landsbygden och blev förändrad.