Förberedelserna inför kolmilan började redan i våras. Veden som används köptes in redan förra året.
Den måste torka ordentligt för annars blir resultatet dåligt.
De senaste åren har det gått åt 65-70 kubikmeter lösved till kolmilan som tänts i Himmestorp. I år blir den större, 85 kubikmeter lösved har gått åt.
- Det är hälften björk, hälften barr, förklarar Lennart "Himmestorparn" Nilsson.

Fjärde milan
När veden har lagts på täcks allt med spån. Längst upp ligger det granris. Under hela milan finns det luft och i mitten finns det ett hål. Där ska det på söndag föras ner en brinnande träkloss.
Milan ska sedan få brinna med öppen låga tills elden tar sig, då täpps hålet igen och på så sätt fungerar det nästan som en panna.
- Första milan tände jag 1999. Det blir den fjärde milan jag har ihop med "Himmestorparn", säger Karl-Axel Ericsson och nickar mot Lennart Nilsson.
- Det gäller att föra traditionen vidare, säger "Himmestorparn" och berättar att han och Karl-Axel lärt sig allt de kan av Wåge Johansson.
Wåge har haft många kolmilor i sina dar. Han har till och med haft det som yrke på 1950-talet. Han har många berättelser på lager, det finns mycket att säga om kolmilorna.