Det säger Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut i Linköping och lägger till:

– I Macchiariniaffären var det höga lärde, professorer, som så till den grad lät sig förföras att man blundade för att det saknades bevis för att Macchiarinis metoder fungerade.

Jakob Carlander pekar på att det inom psykologin finns två begrepp som han tycker passar bra in här, det ena är kognitiv dissonans och det andra är begreppet intermittent belöning.

Kognitiv dissonans är när vi vet något, men gör något annat. Ett klassiskt exempel, säger han, är rökning. Jag vet att det är farligt och att man kan få lungcancer, men jag röker ändå.

– Istället hittar man olika, mer eller mindre rationella förklaringar. Som att alla inte får lungcancer. Eller att många storrökare man känner blivit gamla. Man försöker få två motstridiga fakta till en enda verklighet.

Enligt Jakob Carlander har bedragarna förstått det här med att börja med de små lögnerna för att sedan kunna komma till de större. Det vet att på ett känslomässigt sätt binda sitt offer till sig,

– Ingen börjar en ny bekantskap med att fråga om ett lån på 200 000 kronor. Det skulle ingen gå på.

Istället byggs förtroende upp, offret invaggas i säkerhet. När frågan om pengar plötsligt kommer vill man få ihop det här och förklaringen blir då; han har förtroende för mig. Det är för att han eller hon älskar mig som han frågar, han hade inte kunnat fråga någon annan. Själv visar man respekt och tillit tillbaka genom att låna ut de här pengarna. Sådana reaktioner är allmänmänskliga, enligt Jakob Carlander. Men även om alla kan drabbas så kan vissa vara mera sårbara för det här med kognitiv dissonans, enligt Jakob Carlander. Det kan vara ensamhet, en oro för att bli ensam, en smärtsam separation eller andra motgångar i livet.

Han känner igen det som Stina berättat, att hon blev arg på de som försökte säga till henne att hon blev lurad. Han har själv haft klienter som gett bort pengar via så kallade Nigeriabrev.

– Det är så vanligt att man blir mera arg på den som påpekar att man blir lurad än på bedragaren. Sin föreställning om hur något är, kan vara det sista man överger, säger han.

För många är följderna av att ha blivit bedragna svåra att leva med. Skammen är stor och många hamnar också i långvariga familjekonflikter.

Det andra begreppet som också kan förklara hur människor kan falla för romansbedragare, kallas intermittent belöning. Exempel på det är kvinnor som stannar kvar hos män som misshandlar dem. Förklaringen är inte sällan; de är ju ändå snälla mellan varven. Översatt till romansbedrägerierna ersätts den fysiska misshandeln med frågan – eller till och med kravet på – att låna ut pengar. Det känns fel för de flesta, men tvivlet de har, lindras av att de däremellan får så mycket uppmärksamhet, så mycket komplimanger och inte sällan förespeglas giftermål i framtiden. Det händer också att mindre summor betalas tillbaka.

– Är det något som binder oss vid en situation så är det den här lite slumpartade belöningen, konstaterar Jakob Carlander.

Han tar mobiltelefonen som exempel. Att vi hela tiden måste hålla på att kolla i den handlar om att vi vill ha den där belöningen som kan vara ett meddelande, mejl eller någon ny post på ett socialt forum.