Företagets verksamhet började 1943, då farfar Erik och sonen Sven-Erik startade sågverket, detta efter en storm i mars samma år som då fällde massor av skog i trakterna.
De första sju åren användes en ångmaskin i verksamheten och när elektriciteten kom 1950 blev det lättare att placera ut maskinerna.
I början på 50-talet installerades en hyvel, några år senare en barkmaskin med tugg, vilket gjorde att man nu kunde börja vidareförädla virket i en allt högre grad.
- Min pappa började jobba direkt efter skolan och likadant blev det med mig, säger Christer Karlsson.

Stämplad skog
Kapacitetsmässigt är det stor skillnad mellan den verksamhet som farfar Erik startade - till dagens utvecklade industri.
Christer Karlsson har själv sett det mesta, för han har jobbat på många olika ställen inom företaget sedan 1972. Efter några år började han som råvaruinköpare, där han då efterträdde sin egen farfar.
- Då lärde man sig att möta skogsbönder på deras egen hemmaplan och att räkna vad den stämplade skogen var värd. En god kontakt med skogsägarna är viktig, liksom att hitta timret på så nära håll som möjligt, menar Christer.
Efter Christer tog Birger Andersson över råvaruinköpen de närmaste 20 åren, även han en välkänd profil bland skogsägarna i trakten. Ny på den posten sedan bara några månader är Joakim Rosén, hitlockad från Markaryd.
- Att arbeta i ett familjeföretag är speciellt, det finns en drivkraft som är annorlunda, tycker Birger Andersson som nu ägnar tiden åt sin egen verksamhet.
Det är ett viktigt arbete att vara råvaruinköpare. Antingen köps timret på rot eller också köps det in som leveransrotsköp. En tredje möjlighet är att skogsägaren själv avverkar och lämnar timret att hämtas vid närmaste bilväg. Virket klassas senare av en opartisk mätningsman när stockarna lämnats av vid sågverket.

Värme för alla
I dag fungerar det mesta på sågen som ett urverk, tack vare erforderliga förbättringar och investeringar i nya maskiner. Den senaste 10-årsperioden har företaget satt in ett nytt justerverk, en ny hyvellinje och även en klyvlinje.
Den gigantiska virkesladan där den största delen av den färdiga produkten förvaras byggdes år 1991. 1997 byggdes timmerintaget ut och i fjol sattes en ny och väl tilltagen panna in.
- Min pappa sade redan på 60-talet att vi skulle kunna försörja hela Frödinge med värme. Att det nu blir verklighet tycker jag är mycket roligt, säger Christer Karlsson.
Tillsammans med Vimmerby Energi har sågverket satsat på ett närvärmenät, där sågverket står för värmen och det kommunala bolaget för distributionen. Ungefär 85 procent av alla abonnenter i samhället är redan anslutna, från mejeriet till skolan, servicehus, bygdegården och många av fastighetsägarna i samhället.
- Jag tror att den här täckningsgraden saknar motsvarighet i hela landet, säger Roger Carlsson på Vimmerby Energi.

Ut i världen
Totalt kommer detta att spara cirka 300 kubik olja åt mejeriet varje år och åt villaägarna sammanlagt ungefär lika mycket. I november beräknar man att starten kan ske, för att vara helt utbyggt under nästa år.
En ny stor lagringsplan intill sågen har iordningställts nu under året, för att kunna lagra bränsle till den stora pannan.
För att ett sågverk i den här storleksordningen skall fungera tillfredsställande krävs förstås att mängder av timmer dagligen levereras till Frödinge. Två egna timmerbilar ombesörjer transporten från skogen, innan sågningen av virket tar vid. Den sågade varan torkas och justeras först innan den klyvs och hyvlas. Sedan är virket klart att levereras, användbart som ytterpanel eller konstruktionsvirke till byggnationer.
Totalt producerar Frödingesågen drygt 30 000 kubikmeter sågad vara varje år. Cirka 85 procent av det sågade virket går på export, där England och Irland tillhör de största kunderna. Personalstyrkan uppgår till drygt 30 anställda, där truckförarna med korta intervaller fraktar de färdiga virkespaketen vidare mot det stora virkesladan, som är cirka 10 000 kvadratmeter stor.
Biprodukterna från sågen som bark, sågspån och torrflis går till den egna pannan, medan cellulosafliset levereras vidare till pappersbruken i Braviken och Skärblacka.
- Tack vare att konjunkturen vände under hösten i fjol har våra sågade varor fått större efterfrågan och det är vi givetvis glada över, säger Christer Karlsson.
Det betyder också att han ser på företagets framtid som ljus, samtidigt som han vet att man aldrig kan sätta sig till ro och bara rulla tummarna.