Det vi ser i statistiken är det som Lena Stridh och kollegan Britt Johansson jobbar med varje dag.
Ordet lågtidssjuk manar fram bilder på en stor, diffus och passiv massa. Så är inte verkligheten. I verkligheten förs det dagligen av de allra flesta en tuff kamp med ett bestämt mål - arbete.
Någon diffus massa är det heller inte som Britt och Lena jobbar med.
- Varje fall är unikt.
Det är förstås viktigt att veta att det finns möjligheter. Att vara sjukskriven behöver inte alltid leda till ett dåligt slut på historien, det kan i stället vara början på något helt nytt.
- Du kan vara helt arbetsoförmögen på en arbetsplats men helt kapabel att jobba på en annan, säger Britt.
Tillbaka i arbete
För att klara ut läget för var och en av de individer som är sjukskrivna har Britt och Lena olika vägar att gå.
Lena som jobbar med sjukskrivna som har ett arbete jobbar på ett sätt. Hon träffar arbetsgivare och den person som blivit sjuk.
- Arbetsgivaren har idag ett stort ansvar för den anställde. Vi sitter ned och talar om vilka möjligheter som finns.
När den sjukskrivne kommit till detta samtal riktar sig all kraft, och alla åtgärder, mot att komma tillbaka i arbete på ena eller andra sättet.
- Det kan vara arbetsträning, antingen på det gamla jobbet eller på en annan avdelning inom samma arbetsplats, berättar Lena.
Nya vyer på annat jobb
Det finns också en möjlighet att testa ett helt annat yrke hos en helt annan arbetsgivare.
Under tiden som den sjukskrivne arbetstränar får han eller hon ersättning från försäkringskassan.
- Vi tycker att arbetsträningen är ett bra instrument för att känna efter hur mycket det går att jobba eller var.
Idag ska inte någon kunna gå sjukskriven särskilt länge utan att något görs. Förr ansågs man vara långtidssjukskriven efter sex månader. Idag ska en rehabiliteringsplan göras redan efter att du varit sjuk mera än fyra veckor. Ju kortare sjukskrivning, desto lättare är det att komma tillbaka i arbete.
Det är en generell "sanning" som givetvis inte stämmer fullt ut i och med att alla är unika men ändå. Även för den som behöver extra stöd för att komma igen finns det hjälp att få.
Reaktiveringsgrupp
Försäkringskassan, ABF (Arbetarnas bildningsförbund) och arbetsförmedlingen har tillsammans något som kallas en reaktiveringsgrupp. Där träffas ett antal långtidssjukskrivna kvinnor vars mål är samma som alla andras - ett jobb. Under varje tioveckorsgrupp hinner deltagarna med att tala mycket med varandra och ge varandra stöd. De tränar avspänning och de gör studiebesök. De samtalar om ansvar och vem som ska göra vad.
- Även om det är så att arbetsgivaren har ansvar för rehabiliteringen så är det klart att personen själv har ett eget ansvar för sin egen hälsa.
Lena menar inte att den sjuke ska ta på sig skulden för något, nej, det handlar mera om att bli lyft till en nivå där den sjuke själv kan "ta" ansvaret.
- Det handlar om att lära sig vårda sin hälsa. Den som kan det har bättre förutsättningar att stanna i arbete, säger Britt.
Det handlar om aktivering och om motivation.
- Aktiva arbetslivsinriktade åtgärder, säger Lena.
En annan arbetslivsinriktad åtgärd är ett 12-veckors rehabiliteringsprogram som Försäkringskassan köper av en privat aktör.
- Där ingår det träning, massage och mycket annat, allt med koppling till den egna arbetsplatsen.
Arbetsgivarens ansvar
Rent ekonomiskt har arbetsgivaren att betala en del av behandlingen.
- Det ska finnas pengar avsatta i budgeten för rehabilitering. Att arbetsgivaren är med och betalar betyder en hel del för den sjuskrivnes självförtroende. De känner sig värdefulla och att det faktiskt betyder något att de kommer tillbaka.
Vikten av att vårda sin personal kan kanske skönjas i en siffra. Det är nämligen inte alldeles gratis att rehabilitera, förmodligen kostar det betydligt mindre att ha en bra arbetsmiljö... En fyraveckorsvistelse på Rygginstitutet i Växjö kostar exempelvis cirka 50 000 kronor per person.
Sedan finns det specialistrehabilitering för stressade, för personer med utmattningsdepressioner och för whiplashskadade.
- Alla kan kanske inte återgå till ett heltidsjobb, då kan halvtid vara en lösning, säger Britt. Alla möjligheter finns och många vill väldigt mycket, fortsätter hon.
Få utbildning
För en del gäller det att lära sig leva med en viss grad av smärta. En smärta som kommer att finnas med personen under ett helt liv oavsett om hon eller han arbetar. Men även här finns det vägar till att klara av att jobba.
Men den som kommer till "vägs ände" på den egna arbetsplatsen måste få hjälp att hitta något nytt. Här kommer Arbetslivstjänst, en avdelning under Länsarbetsnämnden, in i bilden.
Den långtidssjuke ska nu ut och pröva på vad han eller hon vill, och kan, göra.
- Det kan vara tufft att hitta platser men oftast går det bra.
Om det går bra på den nya arbetsplatsen kan det behövas någon form av utbildning för att det ska bli aktuellt med ett fast jobb.
- Då kan Försäkringskassan ställa upp med ersättning under en ettårig utbildning.
När utbildningen är klar så är den sjukskrivne inte sjukskriven längre. Då är hon eller han redo att ta ett jobb.
Veta att man duger
För den som är både arbetslös och sjukskriven är smörgåsbordet av rehabiliteringsalternativ betydligt magrare.
- Där kan vi inte gå in och köpa alla tjänster som vi kan för en som har en anställning, säger Britt.
En stomme i Britts arbete är Vimmerby Arbetsrehab, före detta IRMA (intensiv rehabilitering mot arbete). Parterna som är inblandade i projektet är flera, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunens socialförvaltning och landstinget. Tanken är att den som går in i en sexveckorskurs ska få hjälp och stöd att komma tillbaka som aktiv arbetssökande. Inom kursen pågår utredning om arbetsförmåga.
- Att få veta vad man duger till kan många gånger betyda mycket för självförtroendet. Vi fokuserar hela tiden på personens resurser, inte hindren.
Den dag det står klart att det finns en viss arbetsförmåga så är det dags att titta närmare på vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden.
- Då jobbar vi tillsammans med arbetsförmedlingen.
Alla är unika
Riksdag och regering har beslutat att galopperande sjuktal ska bromsas. Därför avsätts varje år fem procent av sjuklönekostnaden till rehabilitering. Som läget är just nu handlar det om ganska stora summor.
Och pengarna behövs.
- Varje rehabilitering är unik, säger Britt.
- Och vi sätter alltid individen i centrum. Det är individen som själv ska styra rehabiliteringen då blir det oftast den bästa lösningen, fortsätter Lena.
Men som alltid där den bästa viljan finns, existerar det begränsningar...
- Det är inte alltid så att vi kan uppfylla alla önskemål.
Där upplever de att det finns personer som bortser från Försäkringskassans begränsningar, själva tar det ekonomiska ansvaret, och ger sig ut och förverkligar sina drömmar ändå. Kanske i form av en utbildning som hägrar, en väg till drömjobbet.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett samverkansprojekt som slagit mycket väl ut.
- Flera av dem som slutar där i dagarna är på väg in i en anställning hos den arbetsgivare där de har praktiserat, berättar Lena.
Drömmen om ett liv efter sjukskrivning blir ofta sann
Det är tufft att komma tillbaka till ett jobb efter en sjukskrivning idag. - Men många klarar av att göra det, kanske inte på heltid, men de kommer tillbaka, säger Lena Stridh, en av tre rehabiliteringssamordnare på Försäkringskassan. De nattsvarta sjuktalen har en betydligt ljusare bakgrund.
Träning ger färdighet. Lena Stridh och Britt Johansson är rehabiliteringssamordnare på försäkringskassan.
Foto:
Fakta
Läs också:
Så jobbar vi med nyheter