Ben och gravar hittade av arkeologer – från olika tider

Arkeologer har hittat tre gravar, benbitar, keramik och en åtta meter lång eldhärd i Dvärgstad utanför Gamleby.

Västerviks museums arkeolog Veronica Palm undersöker den flera meter långa eldhärden som har daterats till bronsåldern, år 1 700 före Kristus.

Västerviks museums arkeolog Veronica Palm undersöker den flera meter långa eldhärden som har daterats till bronsåldern, år 1 700 före Kristus.

Foto: Karin Hertz

Gamleby2020-06-30 07:50

När bröderna Jonsson, som driver gårdarna Ogestad och Hyllela, bestämde sig för att bygga en ladugård vid Dvärgstad utanför Gamleby, behövde marken undersökas. Den arkeologiska utgrävningen startade redan i höstas och nu i juni gjordes en slutundersökning på plats. 

– Vi har hittat minst tre sönderplöjda gravar. Sen har vi hittat eldstäder plus en åtta meter lång eldhärd, säger Veronica Palm, arkeolog på Västerviks museum.

Arkeologerna har också hittat keramikskärvor över en stor del av utgrävningsområdet.

– Det är inte alltid man gör det, de kan vara bortplöjda och försvunna. Här har vi väldigt mycket keramikfynd, vilket är väldigt roligt.

Förhoppningen är att kunna ta reda på hur kärlen såg ut och vad de använts till. 

Arkeologerna har också hittat benbitar.

– Dels är det säkert matavfall, men eftersom vi har hittat tre troliga gravar, så kan det vara ben som hör till gravläggningen. Sen kan det vara människa, men det kan också vara från djur. Ibland har man ju fått med sig djur i gravarna som offergåvor, säger Veronica Palm.

Den långa eldhärden, som arkeologerna upptäckte redan i höstas, är från bronsåldern, år 1 700 före Kristus. Andra fynd som är från romersk järnålder, vid tidpunkten för Kristi födelse ungefär.

– Det är lite spännande. Det verkar som man har varit på platsen vid olika tider, säger Veronica Palm.

Trakten är rik på fornlämningar, men det har hittills gjorts väldigt få arkeologiska utgrävningar i Tjust, enligt Veronica Palm. 

– Varje pusselbit vi kan få genom arkeologi är ny information i Tjustbygden, säger hon och berättar att bygden var betydelsefull under bronsåldern.

Det var en rik bygd. Närheten till vattenleder gjorde det lätt att ta sig fram, både med djupa havsvikar, men även via åar och sjöar.

– En stor anledning till att folk bodde här var att det var lättillgängligt. Man hade nära till olika sätt att skaffa mat, både genom fiske och sjöfågeljakt. Men det fanns också bra jordar för odling, som låg nära sjöängar där boskapen kunde beta. Det måste ha varit ett ypperligt läge att bosätta sig på.

Nu ska många analyser och dateringar göras. Benbitarna som arkeologerna hittat ska skickas i väg till en osteolog och keramikskärvorna till en specialist. 

– Vi skickar också in jordprover för att se om det finns några brända saker i eldstäderna, som kan skvallra om matlagning, vad man har odlat eller vad man offrat vid gravarna.

Karta: DVÄRGSTAD 1
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!