Fodret nu rejält dyrare

I torkans spår har spannmålspriserna ökat med över 70 procent, något som bland annat drabbar kommunens grisgårdar.

Lena Persson är grisproducent på gården Lapserum utanför Gamleby.

Lena Persson är grisproducent på gården Lapserum utanför Gamleby.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Gamleby2018-11-24 12:00

Lena Persson är, tillsammans med maken Ingemar, grisproducent på gården Lapserum utanför Gamleby. Hon berättar att spannmålspriserna på vete och korn har ökat från 1:40 kronor kilot till 2:40.

– Mat finns det ju, på världsmarknaden, men det blir ju väldigt mycket dyrare, eftersom Sverige har ett underskott, säger hon.

Då de svenska skördarna av spannmål har blivit så låga, är många bönder tvingade att importera. Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket beräknas den totala spannmålsskörden i Sverige stanna vid 3,2 miljoner ton i år.

Det är 46 procent mindre än förra året och den lägsta skörden sedan 1959, då det också var en mycket långvarig torka.

Bristen på grovfoder har även gjort att stora arealer med spannmål i stället har skördats grön till ensilage.

När Ingemar och Lena drog i gång sin grisproduktion på Lapserum 1982 hade de inledningsvis 30 suggor och 400 slaktsvinsplatser. Sedan dess har de utökat till som mest 260 suggor och 1 600 slaktsvinsplatser. Det var i början på det här året.

Nu har de dragit ner till 210 suggor och oförändrat antal slaktsvinsplatser. Men den minskningen beror inte på foderpriserna, utan på att det finns ett överskott på smågrisar i Sverige.

– Vi vill ha så mycket suggor att vi fyller upp slaktsvinsplatserna, men det ska inte bli något överskott av smågrisar att sälja, säger Lena.

Hon vet att det har dragits ner mycket på antalet suggor i Sverige under sommaren och hösten, på grund av foderpriserna och överskottet på smågrisar.

– Det gör att det om ett halvår–ett år kommer att bli brist på svenskt griskött.

När det inträffar, kommer avräkningspriset – alltså det som producenterna får – att öka, samtidigt som spannmålspriserna antagligen är lägre nästa höst.

Men innan dess är det många grisgårdar som kommer att få det kämpigt, särskilt de som nyligen har gjort investeringar.

För Ingemar och Lena är det inte lika bekymmersamt. De har inga nya investeringar som ska betalas och de närmar sig dessutom pension, så att de kan sluta snart ändå, om de skulle vilja.

– Det hade varit värre om det hade hänt oss för 15–20 år sedan, konstaterar Ingemar.

När det går så mycket upp och ner, gäller det att spara undan pengar från de bättre åren och använda dem när det går sämre.

– Att vara företagare handlar om att hantera osäkerheter. Man måste ha helt andra marginaler i dag än vad vi hade när vi började. Då gick det att starta med bara lite kapital och små marginaler, säger Ingemar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om