– Jag röstade för avslag eftersom finansieringsfrågan inte var löst, det var inte klart varifrån pengarna skulle tas, säger Mariann Gustafsson.
Kronofogden hade beräknat marknadsvärdet för silofastigheten till 50 000 kronor. Ett 20-tal spekulanter var på plats och Västerviks kommun vann budgivningen. Prislappen hamnade på 950 000 kronor.
I protokollet från kommunstyrelsens möte i januari framgår det att samhällsbyggnadsenheten får i uppdrag att förvärva fastigheten och "att ekonomiska medel för rivning beaktas i det kommande budgetarbetet", men inga belopp finns med i beslutet.
Var tas pengarna till köpet ifrån?
– Kommunen köper och säljer mark, det finns ett konto där pengar går ut och in för exploateringsmark. Det här är kanske ett ovanligt stort belopp men det är inte ovanligt att samhällsbyggnadsenheten löser in eller säljer mark, säger Conny Tyrberg (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande.
Hur mycket var kommunen beredd att betala för silon?
– Vi hade pratat igenom det innan och hade kontakt medan auktionen pågick. Vi hade nog inget övre belopp, men det kanske började närma sig toppbeloppet, det var bra att det stannade under en miljon, säger Conny Tyrberg.
Varför var det så viktigt att köpa silon?
– Silon är ingen prydnad för byn och betraktas som ett problem. Dessutom har vi gjort stora undersökningar av kajen. Hela hamnområdet håller på att sätta sig och det kommer kosta rätt stora pengar att göra ordning det.
Kommunstyrelsens förvaltning har tidigare gjort bedömningen att "om försäljning sker till annan part än Västerviks kommun, finns det en överhängande risk att framtida komplikationer kan uppstå".
– Jag tror ingen är beredd att ta på sig kritiken om någon annan hade förvärvat fastigheten och sedan inte gjort ett bra jobb. I så fall hade fastigheten kommit tillbaka som en ännu sämre konkursfastighet om några år. Lycksökare är vi inte intresserade av, säger Tyrberg.
I dagsläget är det inte bestämt vad som ska göras med silon och det finns därför ingen kalkyl för vad det kommer att kosta.
Mariann Gustafsson menar att en aspekt att ta hänsyn till är den stora mängd döda duvor samt fågelträck som finns inuti silon. Hon tror att det finns risk för att det som återstår av fåglar och spillning sprids som damm i luften när silon rivs.
– Har vi inte annat att lägga pengarna på? frågar hon retoriskt.