Så får du din kompost att fungera

Att på egen hand kompostera matavfall kräver en del utrustning. Men när komposteringen väl är igång ger den ett värdefullt näringstillskott till rabatter och köksland.

I botten av komposten har avfallet blivit till jord.

I botten av komposten har avfallet blivit till jord.

Foto: Kristina Westring

Gamleby/Västervik2018-11-26 11:00

Hushållskomposten – älskad och hatad. En illaluktande, jobbig och krävande sak som ingen i familjen vill komma nära. Geggig, möglig och svår att få rätsida på. Men så behöver det inte vara. För ungefär två år sedan skaffade Anna Borgsten Fingerle, som bor i Gamleby, en varmkompostbehållare som är avsedd för matavfall.

– När vi flyttade hit från Tyskland var det bland det första jag köpte. Vi ville ta hand om vårt avfall eftersom det känns fel att slänga mat i soporna. Jag är lite av en pedantisk sopsorterare.

Efter en del googlande och inspiration från bland annat odlaren Sara Bäckmo kom komposterandet i gång.

– Vi har en liten hink med lock i köket. När den är full slänger vi det i komposten. Jag strör över lite träspån och ibland lägger jag i små kvistar och löv. Det får inte bli för blött. Men det får heller inte vara för torrt. Lite då och då rör jag om med en stör så det kommer in syre.

Anna gräver i komposten med en spade och en bit ner ligger ett lager av fin mull.

– Jag har nyligen använt jorden från komposten till en syrenplantering. Det är en skön känsla att kunna medverka till ett kretslopp. Jag tror också att vi slänger mindre mängd mat eftersom man blir medveten om svinnet på ett annat sätt.

På Kulbackens koloniområde är föreståndare Tobias Keller i färd med att iordningställa odlingslådor. Han har hämtat hästgödsel från ett närliggande stall. Under gödseln ligger ett lager med kvistar och grövre organiskt material.

– I vår kommer jag att lägga på ett lager jord och sedan är det bara att så, säger han.

Odlingsbäddarna håller några grader högre temperatur än luften vilket gör det möjligt att börja så eller sätta ut plantor tidigare på våren än om man skulle odla på friland. Tobias Keller säger att odlingslådorna är en slags varmkompost eftersom organiskt material förmultnar efter hand i lådan. Vid sidan om odlingslådorna står en kompost. Det är en enkel modell byggd av ett glest galler. Inte en varmkompost i egentlig mening.

– Här blandar jag i matavfall med jord och gräsklipp. Men jag lägger bara i okokta grönsaker, som den här pumpan till exempel. Det blir fin kompostjord efter ett tag, säger han.

Så fixar du hushållskomposten

1. Gräv en grop, 10-15 cm djup.

2. Ställ varmkompostbehållaren i gropen. Varmkompost är benämningen på nedbrytning som sker i behållaren. Behållaren är isolerad och finns att köpa i de flesta trädgårdsbutiker. Man kan även bygga själv. Den bör ha ett nät i botten för att förhindra angrepp av skadedjur.

3. Lägg dit grönsaker som redan är i gång att förmultna.

4. Köksavfallet är fuktigt och kväverikt och därför ska man varva efter hand med kolrikt material som träspån, halm, torrt gräs, torra löv, sönderrivna tidningar. Tumregel: Blanda två delar köksavfall med en del strömaterial.

5. Det får inte bli för kompakt, rör om då och då.

6. Det tar från ett par månader till några år för komposten att bli till jord.

Om du ska kompostera kött och mejeriprodukter (animaliskt avfall) krävs tillstånd från Västerviks kommun.

Källa: "Rätt ur jorden - Handbok i självhushållning","Permakultur - Framtiden i din trädgård"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om