Så sent som i februari i år, på alla hjärtans dag, tog den styrande rödgröna majoriteten i Vimmerby ett beslut om att de hotade landsbyggdsskolorna i Gullringen, Djursdala, Tuna och Rumskulla skulle få vara kvar. Beskedet togs emot med glädje och lättnad på flera håll, och firades av både elever, lärare och ortsbor.
Men allt är i rörelse och när politikerna tidigare i höstas presenterade flera olika fokuspunkter för att få ordning på kommunens svajiga ekonomi fanns bland annat uppdraget att se över hur liten en skola i Vimmerby kommun egentligen kan vara med på listan.
Frågan om småskolornas vara eller icke vara väcktes såldes till liv igen, och den hetaste potatisen verkar vara Brännebro skola i Gullringen. Barn- och utbildningsnämnden bjöd in vårdnadshavare med barn på Brännebro skola samt Mosippans förskola till ett samtal- och informationsmöte som hölls i skolans matsal på tisdagskvällen.
Bland annat deltog skolchefen Ola Karlsson, Lars Sandberg (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, samt representanter från varje politiskt parti i kommunen.
– Vi började med att prata om elevunderlaget och befolkningsprognosen, och hur det ser ut just i Gullringen. Elevunderlaget för med sig svårigheterna att bedriva en bra pedagogisk undervisning, svårigheter för både lärare och skolbarn. Kort kan man säga att vi i nämnden, på nästa nämndsmöte, kommer att fatta beslut om att föreslå fullmäktige att lägga ner skolan till hösten 2025, säger Lars Sandberg på telefon kort efter mötet på tisdagskvällen.
BUN-ordföranden trycker på att det inte är på grund av ekonomin man vill lägga ner skolan, utan på grund av elevunderlaget.
– Det är 22 barn som går där nu och det ser inte bättre ut nästa år. Det finns inget barn i ettan och inget i trean, då blir det jättesvårt att bedriva en bra undervisning. Det blir svårt för barnen med kompisar och känsligt om någon av lärarna blir sjuk, säger han.
Men beslutet är inte fattat. Kan skolan fortfarande räddas?
– Nämnden kommer att förslå fullmäktige att lägga ner skolan. Jag kan inte se att det inte skulle vara en majoritet som är för förslaget i fullmäktige, så även om beslutet inte är fastslaget än så ska man nog inte förvänta sig att det inte kommer att bli så, utan tvärtom.
Hur togs beskedet emot av vårdnadshavarna på mötet?
– Det är tråkigt att behöva ta ett sådant här beslut och en del såg uppgivna ut. En del irritation finns, helt klart, men på det stora hela tycker jag att det var ett bra möte med många förslag och många saker att tänka på, bland annat om skolskjutsar och liknande saker. Jag tror att alla fick komma till tals och säga vad de tycker och tänker. Det var ett antal föräldrar som inte var på plats men nu får förvaltningen jobba för att det ska bli en så bra lösning och övergång som möjligt. Det kommer att kallas till fler möten med rektorer, pedagoger och vårdnadshavare för att få till det så bra som möjligt.
Är din bild att beskedet kom som en chock?
– Nej, min bild är att man har varit väl införstådd med problematiken. Jag tror inte att det kom som en jättestor chock för någon.
Kommer ni att ha liknande informationsmöten om elevunderlaget på de andra småskolorna?
– Vi skulle vilja och behöva diskutera ihop oss och ta fram riktlinjer för när en skola blir för liten, när vi anser att det inte fungerar längre. Sådana möten tänker jag kommer komma framöver.
På mötet lyftets synpunkter om skolskjutsar och om att ha kvar lågstadiet, men det ser inte nämnden skulle göra någon skillnad pedagogiskt sett. Mosippans förskola är dock inte hotad i samband med förslaget.
– Den är definitivt inte i någon riskzon, där är det ju fullt, säger Lars Sandberg (C).
Jessica Hederud, eldsjäl och aktiv i bygdeföreningen i Gullringen, var inte på skolmötet och hade inte hört beskedet än när Vimmerby Tidning ringde upp på tisdagskvällen.
– Spontant tänker jag att det är skit att den här kommunen inte satsade på landsbyggdsskolorna mycket tidigare. Beskedet var väl tyvärr mer eller mindre väntat, säger hon till Vimmerby Tidning.
Hur hade det här kunnat förhindras, tror du?
– Jag tänker att man hade kunnat köra ut barn till kransorterna istället för att sätta in en massa baracker inne i Vimmerby. Vi har haft kö till förskolan länge men inte fått mer plats där, då kan vi ju inte fylla skolan heller. Det här har pågått länge och min bild är att man inte har satsat tillräckligt. Man skulle ju ha kunnat spinna vidare på det här med "Barnens stad" och bli "Barnens kommun" istället.
Hur slår det mot Gullringen som ort om skolan försvinner?
– Då är det nog ingen chans att det flyttar in barnfamiljer i någon större utsträckning här sen.
Har du förståelse för att man vill lägga ner en skola med 22 elever?
– Ja, men det är ju återigen det här att eftersom vi inte fått mer plats i förskolan så kan vi inte fylla skolan själva. Det är ju ingen som sätter sina barn i förskolan i Södra Vi och sen flyttar ut dem till skolan här när de ska börja.
Vimmerby Tidning har varit i kontakt med föräldraföreningen i Gullringen. Ordföranden kunde inte lämna några kommentarer på tisdagskvällen men bad att få återkomma under onsdagen.