Gunnila Lynfelt och Leif Hertz hoppas att ideella verksamheter och föreningar med behov av möteslokal ser möjligheterna i det de nu kallar "samlingshemmet". I bakgrunden en av Micce Rylanders tavlor, som ställs ut i samband med helgens öppna hus.
Tidstypisk 60-talsarkitektur, rött tegel och en del kvarlämnad inredning som skvallrar om kyrkkaffe och mötesverksamhet. Tidigare församlingshemmet i Gullringen är långt från det Gunilla Lyngfelt och Leif Hertz ville köpa när letade hus att umgås i. Gärna något från slutet av 1800-talet med kattvind.
– Vi har barn och barnbarn i Växjötrakten och Stockholm och ville hitta något som passade geografiskt, säger Gunilla.
Men för snart ett år sedan slog de till och köpte församlingshemmet i Gullringen, som varit till salu en tid. Drygt 400 kvadratmeter ecklesiastikbyggnad, som efter visst byråkratiskt krångel omklassats till hyresfastighet.
Hur blev det så här?
– Det var nog framförallt jag som föll pladask för huset, jag är väldigt förtjust i 60-talsarkitektur, säger Leif.
Här finns gott om space för att både bo och ha socialt umgänge barn och barnbarn. Men allt behöver de inte själva.
– Den största lokalen, som vi kallar salongen, är på 95 kvadratmeter och dessutom finns två lokaler i källaren, som vi kallar mötesrummet och hobbyrummet. I huset har det varit luciafiranden, kyrkliga sammankomster och scoutverksamhet och om bygden behöver en samlingslokal vore det ju skamligt om inte de här fina lokalerna kom till användning.
En av två lokaler i källaren. "Den lämpar sig till exempel för möten eller studiecirklar".
Under sommaren har de haft en strid ström besök som velat titta närmare på vad de blivit ägare till. Under helgen hade lokalbefolkningen möjlighet att få sig en titt när det var öppet hus och konstutställning med verk av Micce Rylander och Gunnar Sergel.
– Vi vet att många har minnen härifrån, andra kanske aldrig varit här. Det vore väldigt roligt om det kan leda till att det kan komma till användning, vi tänker oss studiecirklar, styrelsemöten, föreningsverksamhet, kanske luciakonsert – just nu är det ett öppet, oskrivet blad.
I den stora församlingssalen, nu salongen, finns gott om utrymme för både barnbarnen och annan verksamhet.
Men någon kommersiell uthyrningsverksamhet handlar det inte om.
– Inte alls. Mycket av det vi liksom fått på köpet är bara en extra bonus, och förhoppningsvis kan det komma till nytta för bygden. När vi köpte församlingshemmet, som vi nu kallar "samlingshemmet", visste vi ingenting om Gullringen. Nu har vi lärt känna orten lite och det finns ju både spännande historia och en hel del ideella verksamheter, det är bara kul att låna ut yta vi inte behöver, säger Gunilla.
"Det var nog främst jag som föll pladask för fastigheten, Gunilla föll inte lika pladask", säger Leif Hertz, som ändå hyfsat snabbt fick med sig Gunilla på projektet att köpa församlingshemmet i Gullringen.