Per-Åke Nordberg bor i Hägerstad och kör både taxi och skolskjuts i Kinda. Han upplever att gräset i dikeskanterna är en trafikfara.
– De har börjat slå ute hos oss i Hägerstad men det är alldeles för sent. Åker man tidigt på morgonen är det svårt att se vilt som hoppar fram.
Han menar att det finns mycket vilt ute, speciellt på morgonen när han skjutsar skolbarn.
– Jag tycker att det är alldeles försent att börja slå i mitten av juli. Förr om åren var de ute en månad tidigare.
Per-Åke Nordberg är medveten om att dikeskanterna är bra för den biologiska mångfalden men frågar sig om fjärilar och blommor ska gå före människoliv.
Det är Trafikverket som ansvarar för att dikeskanterna ska slås. Vissa vägkanter kan de inte slå innan de har blommat.
– Det finns reglerat att vi inte får slå vissa artrika vägkanter innan de har blommat, säger Nicklas Sundström som är projektledare för beläggningen på Trafikverket.
Nicklas Sundström håller med om att dikena slogs tidigare förr.
– Då slog vi dikena först en gång tidigt och en gång senare. Det vi slår tidigt nu är utpekade motorcykelvägar. Det är många som tycker att dikena blir höga och att det är svårt att se vilt men vi har tider vi måste förhålla oss till. I Kisa får vi inte slå vissa diken förrän i augusti. Varje väg är reglerad när man får slå. Normalt ska slåttern börja 15 juni och vara klart 15 augusti.
Isak Isaksson är biolog på naturskyddsföreningen. Han menar att dikena gynnar den biologiska mångfalden.
Varför är det så viktigt med blomster längs dikena?
– Utifrån vår synvinkel handlar det om att gräset ska slås för att då blir det blomrika diken. Gräset ska slås när blommorna har blommat.
Naturskyddsföreningen vill att dikena ska slås efter att blommorna har blommat men också att man ska ta hand om det gräs som har slagits. Gräset som slagits kan användas som biogas eller komposteras. I dagsläget tas inte det som slås om hand.
– Bonden har i alla tider tagit hand om det man slår. Om man tar hand om gräset man slår magrar man ut så att örter och blommor vill växa där. Blommorna vill ha det magert. Man ska föra bort näringen, alltså gräset.
Isak Isaksson menar att vägkanterna blir som korridorer av slåtter. En halv procent av de slåtterängar som fanns för 100 år sedan är kvar.
– Slåttern är viktigt för våra blommor och bin, säger Isaksson.