Nya planer för Helgerums slott

Under snart tio år har Helgerums slott genomgått en omfattande förvandling från kråkslott till modernt och hemtrevligt. Renoveringen är nästan klar, snart får stallet sig ett riktigt ansiktslyft.

Rikard Edlund (till vänster) är konsult på länsmuseet i Kalmar. Han är imponerad över arbete som Lone och Jesper lagt ner på slottet. Anne Håkansson är dekormålare, bland annat.

Rikard Edlund (till vänster) är konsult på länsmuseet i Kalmar. Han är imponerad över arbete som Lone och Jesper lagt ner på slottet. Anne Håkansson är dekormålare, bland annat.

Foto: Andreas Johansson

Helgerum2018-12-05 08:00

Det är inte en typisk slottsherre som möter oss utanför slottet. Jesper Allentoft är helt klädd i vitt, har färgfläckar överallt och slipdamm i håret. Och han skrattar till när jag kallar honom slottsherre, lite på försök.

– Kanske mer hantverkare?, säger han och ler.

I dag är det hallen och en gammal dörr som får sig en översyn. Att restaureringen är "färdig" är relativt, färdigt är en pågående process, enas vi om.

Jesper Allentoft inte ensam på slottet den här gråmulna dagen. Rikard Edlund från Kalmar länsmuseum är här som inhyrd konsult. Paret Jesper Allentoft och Lone Scherfig, den sistnämnda är känd regissör, är måna om att slottet som byggdes mellan 1753 och 1756 ska moderniseras och restaureras men med den gamla stilen i behåll. Rikard Edlund är här för att se till att man håller den linjen. Han är förtjust i arbetet som man lagt ner.

– Det är många som tar sig an ett sådant här projekt med mycket idéer men det fastnar där. Jesper och Lone förverkligar dem, det är otroligt inspirerande att se, säger han.

Han berättar att byggnaden är det första herrgården som uppfördes i sten i Småland.

– Man ville att det skulle ligga här, man sprängde till och med bort berget för att kunna bygga, säger han.

I dag är det byggmöte på schemat. Vi sätter oss i köket, Jesper Allentoft bjuder på kaffe och visar och berättar om alla ändringar och renoveringar som gjorts. Han kan inte riktigt sluta berätta om sitt älskade hus, som trots sin återhållsamma pampighet ändå känns hemtrevligt. Det är lägre i tak än man kan tänkta sig, varmt och trots sin storlek ombonat.

– Tack för att du säger hemtrevligt, det är så vi vill ha det. Det var värre när vi inte hade någon värme och gick med ytterkläder på oss hela tiden, konstaterar Jesper.

Att gå in i detalj på allt som gjorts är inte möjligt. Det mesta har fått sig en översyn och det är runt 800 kvadrat som setts över.

– Var ska man börja...Taket läckte som ett såll och vatten rann genom två våningar. Det var knappt beboligt i början. I skorstenarna låg det lager av döda fladdermöss i olika stadier av förmultning. Listan är nästan oändlig.

Det är snart tio år sedan restaureringen och renoveringarna började. Många rum är färdiga sedan en tid tillbaka, men något finns alltid att göra. Det är därför som Rikard Edlund och dekormålaren Anne Håkansson är här. Nu har Jesper och Lone bestämt sig för att ta itu med det gamla stallet. Meningen är att det till våren ska bli en stor fest där. Jesper har låtit tillverka nya träpelare. De ska marmoreras och delar av taket ska målas. Anne Håkansson är expert på det, och länge diskuterar man vilken typ av färg som ska användas. För att hinna till våren måste man börja i början av nästa år, kylan kommer att bli ett problem.

Anne Håkansson har varit med länge i slottsprojektet. Hennes firma specialiserar sig bland annat på historiskt måleri, man jobbar mycket i kyrkor. Det är hon som fått fram taket i det pampiga musikrummet. Här inne är det mörkt barockt men i taket lyser en molnhimmel upp. Det är Annes förtjänst.

Men tillbaka till stallet.

Det rymde förr tolv hästar, snart ska det rymma festglada gäster istället. Marmoreringen av träet måste göras försiktigt och i mörk gråskala enas man om.

– Det får inte se nytt ut, det vore konstigt, tycker du inte det Jesper?, frågar Rikard.

Jesper nickar.

Man gör upp om färger och tider och håller tummarna för en mild vinter efter nyår.

Vi går vidare in i den gamla kuskbostaden som ligger på baksidan av stallet. Den är ett senare tillägg och ska nu blir extra bostad, är det tänkt. Det som nu utgör en av innerväggarna var förut stallets yttervägg. Den är välbevarad eftersom den är inbyggd och klarat sig från väder och vind.

– Titta där! Det är det som gör det här så spännande. Nu ser jag hur man gjorde, hur man kalkade och hur man tänkte. Det kan jag ta med mig i mitt arbete till den gången jag någon annanstans ska visa hur det såg ut på 1700-talet, säger Rikard Edlund.

De diskuterar tillbyggnad av ett vedförråd och lite annat och Rikard är klar för den här gången.

Vi går upp till slottet igen och Jesper bjuder på en rundtur. Hela tiden visar han på vad man gjort, varför man gjort det och hur det blivit. Entusiasmen smittar av sig.

– Hela mitt arbetsliv var möten. Jag satt i möten hela tiden. Nu gör jag något med händerna och det är svårt att sluta. Jag lever med det här dygnet runt och gillar det enormt mycket. Det är mitt liv nu.

Det är svårt att inte undra hur mycket man behövt lägga ner på slottet, i pengar alltså. Det är ett så stort projekt som pågått i många år. Jag frågar hur mycket han tror att allt kostat. Jesper tvekar länge.

– Jag har bytt termostater på 72 radiatorer. Vad kostar det?

Han drar upp axlarna mot öronen.

– På ett sätt blir det inte meningsfullt att räkna. Vi har inte sammanställt det och det kommer jag nog aldrig göra.

Helgerums slott ligger högt med utsikt över Gåsfjärden. Slottet byggdes i mitten av 1700-talet och ritades av Hårleman, i den så kallade Hårlemanska herrgårdsstilen.
Helgerums slott ligger högt med utsikt över Gåsfjärden. Slottet byggdes i mitten av 1700-talet och ritades av Hårleman, i den så kallade Hårlemanska herrgårdsstilen.
Historik

Gården har anor från 1300-talet och hette då Roma, i dag Rumma. Helgerum ingick i Romakomplexet.

Från 1400-talet och fram till 1600-talet ägdes gården av i tur och ordning följande olika familjer: Gyllenstierna, Trolle och de Mornay samt Sparre.

Vid 1600-talets mitt gjorde Johan Sparre Helgerum till den verkliga huvudgården, medan Rumma blev degraderad till enbart ladugård.

Hans Andersson blev den första icke adliga ägaren. När han dog, ärvdes slottet av hans dotter, Anna Cederflycht 1724.

När Anna Cederflycht dog 1752 tog blott 15-årige släktingen Peter Christoffer Bauman över, sedan han köpt ut sin kusin, Johan Fredrik Granschoug. Bauman blev senare adlad Cederbaum.

Efter Cederbaum ägdes slottet av bland andra Hoppenstedt, Leijonhufvud, Hammarsköld och Raab.

Innan slottet köptes av makarna Wahlqvist 1953 var det bland annat vilohem för kompositörer och pensionat.

Källa: "Herresäten i Tjust" av Leif Rosenblad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om