Byn Spjuthult ligger naturskönt, en bit utanför Hjorted. I framtiden kan tystnaden brytas frÄn ljudet av vindkraftverk.
GÄrden Kristoffersdal i Spjuthult ligger lika naturskönt som avskilt, vilket var just vad Magnus och Maria Andersson sökte efter nÀr de lÀmnade Stockholm för snart tvÄ decennier sedan. De ville bort frÄn storstadshetsen och lÄta barnen vÀxa upp pÄ en lugn och tyst plats.
I framtiden befarar de att idyllen kommer raseras â dĂ„ de kan tvingas leva med bruset frĂ„n Ă„tta vindkraftverk som företaget Eurowind fĂ„tt klartecken att bygga pĂ„ andra sidan sjön.
â Vi Ă€r jĂ€tteoroliga, inte minst för barnens hĂ€lsa. Folk jag pratat med som bor nĂ€ra sĂ„dana hĂ€r vindkraftverk brukar sĂ€ga att det Ă€r som pĂ„ tivoli, de kan inte sova om nĂ€tterna. De blinkar, och det dĂ„nar. Dessutom kommer vi troligen inte kunna flytta hĂ€rifrĂ„n Ă€ven om vi skulle vilja det, eftersom husets vĂ€rde sjunker, sĂ€ger Maria.
Vindkraftverken kommer ha en totalhöjd pÄ 200 meter, alltsÄ cirka 50 meter högre verk Àn de som idag finns i Blekhem. Maria efterlyser en nÀrmare granskning frÄn kommunen om hur bullret frÄn sÄ pass höga verk pÄverkar mÀnniskors psykiska och fysiska hÀlsa.
â Har de verkligen analyserat det hĂ€r? Vi kĂ€nner oss som försökskaniner.
Alexander Alexandersson bor ocksĂ„ i Spjuthult. Han flyttade hit frĂ„n Tyskland av samma skĂ€l som Magnus och Maria Andersson â lugnet och den smĂ„lĂ€ndska naturen. Liksom sina grannar Ă€r han kritisk till vindkraftsetableringen, och menar att dialogen med kommunen varit obefintlig. Efter samrĂ„det som vindkraftsbolaget (ett annat Ă€n det som nu tagit över tillstĂ„ndet och ska bygga) bjöd in till för drygt tio Ă„r sedan har varken han eller paret Andersson hört nĂ„gonting om planerna, vare sig frĂ„n kommunen eller vindkraftbolagen. Inte förrĂ€n beslutet vĂ€l var fattat.
â Vi fick inte veta nĂ„got förrĂ€n Eon gick och mĂ„lade pĂ„ trĂ€den dĂ€r de ska grĂ€va ner en kabel. Jag kĂ€nner mig helt överkörd. De kunde ju Ă„tminstone ha kommit hit och pratat med nĂ„gra av oss innan.
Han menar att de omrÄden i kommunen dÀr man bygger vindkraftverk blir mindre attraktiva att leva och bo i.
â Vem ska köpa vĂ„rt hus om vi vill sĂ€lja? NĂ€r vindkraftverken Ă€r byggda kommer de stĂ„ hĂ€r i 30â40 Ă„r. Ingen kommer att vilja bo hĂ€r. Och vi fĂ„r inte en krona för detta.
För att samla protester frÄn nÀrboende och andra har Maria startat en namninsamling; "Nej till mer vindkraft i VÀsterviks kommun" och en Facebook-sida med samma namn. PÄ mindre Àn ett dygn skrev över hundra personer under uppropet.
â Det hĂ€r drabbar ju inte bara oss, det sker överallt i kommunens inland, och det finns ett stort motstĂ„nd mot detta. Det Ă€r en ödesfrĂ„ga för landsbygden.
Sverige stÄr inför ett vÀxande elbehov i framtiden, och tanken Àr att vindkraft ska spela en viktig roll i vÄr klimatomstÀllning. Behövs vindkraft och var ska den i sÄ fall byggas?
â Nej, absolut inte. Sverige hade varit fossilfritt med kĂ€rnkraft och vattenkraft, och med ny teknik kan vi bygga kĂ€rnkraftverk som inte drabbas av hĂ€rdsmĂ€lta.
Vindkraft Àr inte alls "hundra procent förnybart", menar Maria, och syftar bland annat pÄ miljökostnaden för att producera verken, med vÀgbyggen, material och annat.
I stÀllet för att lita pÄ att vindkraften ska lösa vÄr framtida energiförsörjning menar Maria att vi borde se över vÄrt sÀtt att leva.
â Vi mĂ„ste sluta konsumera som vi gör, man kanske inte kan Ă„ka pĂ„ weekendresor till London till exempel. Jag tror att vi behöver gĂ„ tillbaka ett steg.
NĂSTA DEL: I morgon möter du bland annat Lennart Facius och Ivar Eriksson, som berĂ€ttar hur det Ă€r att bo en knapp kilometer frĂ„n ett vindkraftverk. Vi berĂ€ttar ocksĂ„ om fler vindkraftsplaner i VĂ€sterviks kommun.
