Byn Spjuthult ligger naturskönt, en bit utanför Hjorted. I framtiden kan tystnaden brytas från ljudet av vindkraftverk.
Gården Kristoffersdal i Spjuthult ligger lika naturskönt som avskilt, vilket var just vad Magnus och Maria Andersson sökte efter när de lämnade Stockholm för snart två decennier sedan. De ville bort från storstadshetsen och låta barnen växa upp på en lugn och tyst plats.
I framtiden befarar de att idyllen kommer raseras – då de kan tvingas leva med bruset från åtta vindkraftverk som företaget Eurowind fått klartecken att bygga på andra sidan sjön.
– Vi är jätteoroliga, inte minst för barnens hälsa. Folk jag pratat med som bor nära sådana här vindkraftverk brukar säga att det är som på tivoli, de kan inte sova om nätterna. De blinkar, och det dånar. Dessutom kommer vi troligen inte kunna flytta härifrån även om vi skulle vilja det, eftersom husets värde sjunker, säger Maria.
Vindkraftverken kommer ha en totalhöjd på 200 meter, alltså cirka 50 meter högre verk än de som idag finns i Blekhem. Maria efterlyser en närmare granskning från kommunen om hur bullret från så pass höga verk påverkar människors psykiska och fysiska hälsa.
– Har de verkligen analyserat det här? Vi känner oss som försökskaniner.
Alexander Alexandersson bor också i Spjuthult. Han flyttade hit från Tyskland av samma skäl som Magnus och Maria Andersson – lugnet och den småländska naturen. Liksom sina grannar är han kritisk till vindkraftsetableringen, och menar att dialogen med kommunen varit obefintlig. Efter samrådet som vindkraftsbolaget (ett annat än det som nu tagit över tillståndet och ska bygga) bjöd in till för drygt tio år sedan har varken han eller paret Andersson hört någonting om planerna, vare sig från kommunen eller vindkraftbolagen. Inte förrän beslutet väl var fattat.
– Vi fick inte veta något förrän Eon gick och målade på träden där de ska gräva ner en kabel. Jag känner mig helt överkörd. De kunde ju åtminstone ha kommit hit och pratat med några av oss innan.
Han menar att de områden i kommunen där man bygger vindkraftverk blir mindre attraktiva att leva och bo i.
– Vem ska köpa vårt hus om vi vill sälja? När vindkraftverken är byggda kommer de stå här i 30–40 år. Ingen kommer att vilja bo här. Och vi får inte en krona för detta.
För att samla protester från närboende och andra har Maria startat en namninsamling; "Nej till mer vindkraft i Västerviks kommun" och en Facebook-sida med samma namn. På mindre än ett dygn skrev över hundra personer under uppropet.
– Det här drabbar ju inte bara oss, det sker överallt i kommunens inland, och det finns ett stort motstånd mot detta. Det är en ödesfråga för landsbygden.
Sverige står inför ett växande elbehov i framtiden, och tanken är att vindkraft ska spela en viktig roll i vår klimatomställning. Behövs vindkraft och var ska den i så fall byggas?
– Nej, absolut inte. Sverige hade varit fossilfritt med kärnkraft och vattenkraft, och med ny teknik kan vi bygga kärnkraftverk som inte drabbas av härdsmälta.
Vindkraft är inte alls "hundra procent förnybart", menar Maria, och syftar bland annat på miljökostnaden för att producera verken, med vägbyggen, material och annat.
I stället för att lita på att vindkraften ska lösa vår framtida energiförsörjning menar Maria att vi borde se över vårt sätt att leva.
– Vi måste sluta konsumera som vi gör, man kanske inte kan åka på weekendresor till London till exempel. Jag tror att vi behöver gå tillbaka ett steg.
NÄSTA DEL: I morgon möter du bland annat Lennart Facius och Ivar Eriksson, som berättar hur det är att bo en knapp kilometer från ett vindkraftverk. Vi berättar också om fler vindkraftsplaner i Västerviks kommun.