Snöflingorna faller sakta ned mot marken när verksamhetschefen Anna Hanzon, iklädd visir, tar emot oss vid entrédörren. Datumet är den 9 mars 2021 och det mesta med den pågående coronapandemin, med dess otaliga rekommendationer och restriktioner, har kommit till att bli vardag. Lite längre in på boendet, även de försedda med skyddsutrustning, samtalar undersköterskorna Anki Johansson och Lottha Ed. De beskriver 2020 som ett "jäkligt tufft år".
– I början var det jättejobbigt, innan man blev van med att alltid ha visir, munskydd, handskar – ja allt det där. När skulle vi testa brukarna? När och hur skulle vi isolera dem? När kunde vi gå till jobbet? När skulle vi stanna hemma? Det blev en stor omställning och vi ville verkligen inte få in någon smitta, förklarar Johansson och fortsätter:
– Under pandemin har man ju mest läst om att smittan kommit in på både det ena och andra äldreboendet. Här har vi faktiskt inte haft någon bekräftade covid19-smitta någon gång – och det är vi stolta över.
Äldreboendet är uppdelat i två olika avdelningar, Skogsgläntan och Lyktan, och har sammanlagt 18 brukare. Personalstyrkan består i sin tur av ett 20-tal medarbetare. Anki Johansson jobbar på demensavdelningen.
– Det har varit jättesvårt att isolera den här gruppen av brukare – och förklara för dem vad pandemin innebär. Vi har fått sätta in extrapersonal och vänt ut och in på oss själva, berättar hon och fortsätter:
– Vi har tagit flera coronatest under året på både brukare och personal, så misstankar har såklart funnits, men det har varit en vinst varenda gång vi har fått tillbaka ett negativt svar. Det har varit som att vinna på lotto.
Västerliden i Rimforsa, ett annat av Kindas äldreboenden, drabbades betydligt svårare av viruset. Anna Hanzon, som är verksamhetschef även där, tror att den största anledningen till skillnaden är samhällssmittan:
– I Horn hann vi få till alla rutiner och implementera dem innan det fanns tillstymmelse till smittspridning samhällsmässigt, rekommendationer hann hit innan dess, och det tror jag är den mest avgörande faktorn. I Rimforsa, men även Kisa, fanns det en samhällsspridning och vi fick använda den bästa tillgängliga kunskapen i ett redan skarpt läge.
– Jag är stolt över all personal som har jobbat under pandemin, vare sig smitta eller ej. Det jag är glad att se är att de har märkt effekt av skyddsåtgärder och basala hygienrutiner, och att det stärker dem, fortsätter Hanzon.
Finns det något ni hade kunnat gjort bättre?
– Jag tänkte att jag någon gång skulle få tid att göra en tidslinje över allting vi har gjort parallellt med vilka rekommendationer som har funnits vid tidpunkten. I dag kan jag såklart sitta och säga att vi till exempel skulle ha infört besöksförbud tidigare, men vi var tidigt ute även innan den nationella rekommendationen, svarar Hanzon och fortsätter:
– Att vi kommer att kunna lära oss någonting av allt det här, det tror jag verkligen.
Hur vanligt är det då att ett äldreboende i länet har klarat sig helt utan smitta? Vi frågade regionens smittskyddsläkare:
– Vi får ju in de andra rapporterna, när smittan har bekräftats på ett boende, och utifrån dem skulle jag säga att det handlar om några enstaka. Det är helt fantastiskt att de har lyckats, konstaterar Britt Åkerlind.
Vad tror du är anledningen till att de har lyckats hålla undan smittan? Är det tillfälligheter?
– Det behöver inte bara vara tillfälligheter utan det kan handla om hur pass bra man har efterlevt alla rekommendationer, både de som gäller själva verksamheten men också enskilda arbetstagare som går från samhället in på boendet. Jag skulle säga att det är en kombination och en samverkan mellan anhöriga, medarbetare och verksamhetens planering.
Dessutom är vaccineringen på Stångågården i stort sett klar – endast ett fåtal medarbetare väntar på sin andra dos.
Har alla medarbetare och brukare tackat ja till vaccinet?
– Nej, alla har inte tackat ja, svarar Anna Hanzon.
Hade det gått att släppa på restriktionerna annars?
– Huruvida vi släpper på restriktioner kommer att hänga på hur man beslutar i de stora sammanhangen, Folkhälsomyndigheten och regionen till exempel. Vi bedömer inte enskilda verksamheter utan det är fortfarande ett "hålla i och hålla ut"-läge. Även om vaccinerad personal jobbar med vaccinerade brukare gäller rekommendationerna.