Vi ska få anledning att återkomma till anteckningsboken. Först måste vi fråga:
Vad är det du gör?
– Just nu skriver jag på en berättelse, men jag gör också Bullet Journals och vänskapsarmband.
Som om det inte skulle räcka ägnar Hanna också mycket tid åt teckning, scrapbooking och Diamond Paintings.
Berätta mer om Bullet Journals, vad är det för något?
– Det är en kalender jag gör själv. Helt efter eget tycke och smak. Det är en månadskalender med veckouppslag. Sen lägger jag till olika tabeller.
Hanna brukar ofta ha med en humörtabell och tabeller över glädjeämnen.
– Jag vill dokumentera vad har jag mått bra av och det som har gjort mig glad. Man kan lägga till lite som man vill, allt det som man tycker att man behöver hålla kolla på.
Illustrerar gör hon själv.
Det blir en hel del Harry Potter-tema, men även en hel del manga och mytologi. Ibland ritar hon från scratch, men hon använder också klistermärken och figurer från sina scrapbooks.
– Jag gör det helt och fullt för min egen skull. Det gör att jag kan andas ut och stressa av.
Att låta andra ta del av sin kreativitet känner hon inte alls för.
– Jag vill skapa för skapandets skull. Framförallt skrivandet är privat, det är något som jag håller för mig själv. Att försöka försörja mig på mitt skapande skulle bara ta bort allt det roliga och ge mig prestationsångest.
Det har blivit dags att prata om vad som finns i anteckningsboken.
Här finns berättelsen om Landir. En karaktär som har likheter med Hanna.
– Skrivandet är en stor del av mig, en förlängning. Landir är byggd på mig. Hans reaktioner påminner om mina.
Fantasyberättelsen tar så gott som all hennes fritid. Den är baserad på rollspelet Dungeons and Dragons.
Finns det en längtan hos dig att stanna kvar i fantasyvärlden?
– Både ja och nej. Visst kan det finnas en längtan efter att stanna kvar när allt i den verkliga världen är jobbigt. Jag tycker om att vara ensam och inne i min egen värld.
Hanna berättar att det inte är för att fly undan som hon drar sig undan. Hon vill helt enkelt vara för sig själv. Fastna i den fiktiva världen vill hon inte.
– Det finns så mycket kul att göra i den verkliga världen. Man måste fortsätta leva. Livet är inte bara fina saker. Ett liv som bara innehöll det fina skulle inte vara ett liv.