Ida Klingstedt frågar Tina Ragnar om det är dags för nästa. Det ligger mycket logistik bakom vaccineringen.
– Ska jag hämta in Anna-Stina nu?
Ida Klingstedt sticker in huvudet i vaccinationsrummet på äldreboendet Stångågården i Horn och frågar om de är redo för nästa som ska vaccineras. Tina Ragnar tar upp sitt papper med en lång lista på namn och bekräftar att Anna-Stina är näst på tur.
Det ligger mycket logistik bakom vaccineringen. Vem ska komma när, vilka sjukdomar har personen och har hen närstående som också ska vaccineras. Tina har fullt upp med att se till så det flyter på smidigt. Hon har också haft ansvar för att ringa upp alla som ska vaccineras.
– De flesta har blivit jätteglada, de har bara väntat på det här samtalet. Många drar en lättnadens suck, äntligen. Det finns de man har ringt till som har haft barn som har hjälpt dem att boka via datorn, men de äldre kan ju inte göra det.
Vad händer om de inte svarar?
– Man fortsätter försöka. Men sedan är det en del som det inte går att få tag på. Då kan de boka på vårdcentralerna senare. Alla kommer ju att få chansen. Ingen ska hamna utanför.
Den tillfälliga vaccinationscentralen på boendet är bara här över dagen, och sedan kommer de om tre veckor igen för den andra dosen. En som har fått sin dos och väntar den obligatoriska tiden efter är Elisabet Hjelm. Hon och hennes make har åkt in till Horn för vaccineringen.
– Det är bra att det är gjort. Jag har inte haft så mycket ont av corona egentligen. Jag bor ute på landet och vi träffar inte så många. Jag går aldrig och handlar heller, det gör gubben, säger Elisabet.
Elisabet Hjelm har fått sin spruta. Hon har inte påverkats så mycket av corona, men tycker att det är skönt att ha första vaccineringen gjord.
Yvonne Ypevik och Christina Käck blandar doser och står för sticken. Båda är pensionerade distriktssköterskor som har ryckt in för att hjälpa till med vaccineringen.
– Jag bor i Rimforsa så jag tyckte att jag kunde hoppa in och hjälpa till. Jag tycker att det behövs. Så jag ringde och erbjöd mig, säger Christina.
– Vi är här för att vi älskar att träffa människor. Alla är så tacksamma, nöjda och jätteglada när de vaccineras, säger Yvonne.
Anna-Stina Hellberg har träffat sina barn med familjer under pandemin, men då har alla haft munskydd.
Nu är det Anna-Stina Hellbergs tur. Hon bor granne med äldreboendet, och är glad att hon slapp åka iväg för att ta sprutan. Yvonne frågar alla obligatoriska frågor och ger henne sedan dosen. Allt går snabbt och smidigt.
– Det gjorde inte ont, jag kände det knappt. Jag har undrat när det skulle bli. Mina barn har varit hos mig och haft munskydd på sig hela tiden, annars har jag inte velat att de skulle komma, säger Anna-Stina Hellberg.