Efter att varit på US i Linöping beställde Inger Borén en sjuktransport för att ta sig hemmet i Horn. Det var hennes livs första sjuktransport och ett tag trodde hon att det skulle bli hennes sista. "Det var ingen positiv upplevelse", säger hon och berättar om resan som en "vansinnesfärd" där chauffören gjorde brutala omkörningar och växlade så det tjöt.
Natten till den 9 augusti vaknade Inger Borén med bröstsmärtor. Hon ringde en ambulans och fick åka in till US i Linköping. Där visade det sig att det inte var fel på Ingers hjärta och hon kunde andas ut.
Hon beställde en sjukresa hem till Horn.
Till en början gick allt enligt plan. Men när sjuktransporten lämnat Linköping började en vansinnesfärd som Inger sent ska glömma. Hastigheten som redan från början varit hög ökade markant.
Inger Borén beskriver resan hem från US i Linköping som en "skräckresa". "Jag var livrädd", säger hon.
– Det gick väldigt fort. Jag är inte rädd av mig utan lugn och sansad men det här var fruktansvärt.
Hon fortsätter:
– Jag ringde min dotter och sa att överlever jag hamnar jag på akuten igen.
Inger beskriver hur chauffören låg väldigt nära bilarna framför och körde snabbt.
– Jag tänkte flera gånger att nu smäller det. Det var en brutal körning utan sans och vett.
– Han skulle köra om när det var tvåfiligt men hann inte innan det bara blev en fil. Han växlade ner så motorn tjöt och sen vräkte han in bussen för att komma före. Jag brukar inte vara rädd men då var jag livrädd.
Inger Borén ska prata med med ansvariga och be dem ha ett allvarligt samtal med den ansvarige chauffören. En yrkeschaufför får inte bete sig så här, menar hon. "En sån chaufför vill man inte ha. Det är inte bra för kåren."
I rondellen i Rimforsa stannade den bil som legat före bussen, berättar Inger. Ut kliver en uppretad man som ville prata med chauffören.
– Han frågar chauffören hur han har kört egentligen. Han säger att chauffören var nära på att braka in i många bilar och att han har gjort vansinniga omkörningar. Chauffören sa att han inte brydde sig. Då sa jag att jag också tyckte det. Att han hade legat så nära bilarna att jag trodde att det skulle smälla. Men han svarade inte.
Efter rondellen i Rimforsa ska hastighetsgränserna och avståndet till andra bilar ha hållits.
Inger är rejält uppskakad av händelsen. Hon har försökt komma i kontakt med Östgötatrafiken, men säger att samtalet bröts när hon kom fram. Hon ska göra ett nytt försök. "Jag trodde att min sista stund var kommen", säger hon.
Det var ett fordon som Vikbolands taxi har i kontrakt med Östgötatrafiken som körde den aktuella resan.
Per Karlsson, chef affärsuppföljning beställningstrafik på Östgötatrafiken, bekräftar att det finns ett kundärende och att Inger Borén kommer att bli uppringd.
– Om man tittar på resan rakt av är det inget som sticker ut, säger han.
Restiden låg inom normala och hastighetsgränserna har, efter att i efterhand ha kontrollerats av Vikbolands taxis interna system, hållits.
På 2:1-vägen ner mot Kisa och Horn får man ligga i max 100 kilometer i timmen. Sjuktransporten ska ha legat i 85-90 kilometer i timmen, förutom vid några tillfällen då bilen har gått över 100 kilometer i timmen.
– Förmodligen är det då han kör om, säger Per Karlsson.
Han fortsätter:
– Föraren tycker inte att han gjorde något konstigt. Han tycker att det var en bil framför som provocerade honom, som saktade ner till 80 och varje gång det blev dubbelfil så drog den på så att han inte kunde köra om. När de körde ut från rondellen i Rimforsa så hade den här bilen framför tvärnitat, så då han var tvungen att bromsa rätt hårt.
– Det kan hända att han har kört lite stressigt. Det är jättetråkigt att kunden upplever det så här. Vi vill att kunderna ska vara nöjda med sina resor.
Det finns inget som indikerar att det har begåtts ett allvarligt fel, menar Per Karlsson.
– Jag har bett Carolina (Aronsson, personalchef för Vikbolands taxi, vår anmärkning) prata med föraren om att man ska köra försiktigt och tänka på kunderna. Enligt mig är det inte på den nivån att vi ska stänga av någon förare.